Tänk om han inte kunde

26 nov kl 23:32, 2008

Skrivet av misspeppar under kategorin Blandat | 1 Kommentarer | Permalink

För fyra år sedan bar vi ut min döde svärfar ur älgskogen. Det var en gråkulen novembereftermiddag. Han dog i en glänta under en gran och såvitt vi vet var det en barmhärtig omedelbar död. Två av hans söner, min dåvarande make och hans lite äldre bror bar båren tillsammans med en jaktkamrat och ambulanspersonalen. Jag bar ryggsäcken. Helikoptern lyfte från hygget innan vi nått ner. Det var ett hopplöshetens ljud. Det var en chock för den stora familjen och släkten.

Senare visade det sig att han gått på regelbundna kontroller av sitt dåliga hjärta under flera år tillbaka. Till en början var alla arga och ansåg att han borde ha berättat. Ett slags fåfängt tänkande att det skulle gått att förhindra. Detta omvandlades efterhand till en hjälteskröna där han medvetet tigit för att få fortsätta jaga utan att de andra skulle hindra honom. Han dog som han ville dö. Måhända var det så. Det var en mycket vacker död.

Kanske var det bara så enkelt att han inte kunde berätta. Han kanske inte ägde orden att berätta detta. Kanske fanns inte modet att säga det. Det rätta tillfället infann sig kanske aldrig. Tänk om det faktiskt var så att han bara inte klarade att tala om det?

« Vila | Hem | Brötter »
Trackback URL: http://blogg.passagen.se/misspeppar/entry/tänk_om_han_inte_kunde

Kommentarer:

Antagligen var det ju så.
Att han inte kunde förmå sig till att berätta. Att han inte ville av nån anledning, precis som du säger.

'Han dog som han ville dö' Ja precis så var det nog.

Själv skulle jag nog välja att plocka bort ett g ur skogen först visserligen men annars, ja så tror jag vi alla helst vill att det ska gå till. Caught in action, liksom.

Insiktsfullt och vackert skrivet.

Skrivet av Peter Pan den 27 november, 2008 kl. 16:16 #

Skriv en kommentar:
  • HTML Syntax: INTE tillåten