Efter en natt så klar som kristall med månens starka sken gnistrande i snön som knarrande och gnisslande under fötterna och reflekterande från trädens grenar hjälper till att göra allt så ljust och vackert känns det bra att få kliva upp, göra en brasa i pannan för att kompensera de tjugo minusgraderna utanför fönstret och sen förbereda en frukostbricka till familjen som fortfarande sover. Dagen kommer vi att tillbringa tillsammans, kanske blir det bastu ikväll med tillhörande rullning i pudersnön som ligger.
Hoppas er dag också blir bra. Njut av den. Har ni snö - njut av den! Miljarder människor lever i så extrem fattigdom att de inte ens har snö...
/Vildrenen the snowman
Yes!
Äntligen vinter. Skönt med lite kyla och snö. Nu när solen står lägre blir ljuset vackrare. Myggen är borta liksom getingar, flugor och annat som surrar. Alltså torde vintern vara den optimala årstiden. Även för exhibitionister. Tänk bara: En varm sommardag får man inte så stor uppmärksamhet om man går på stan i bara shorts (eller bikini om du hör till den vackra halvan av människosläktet.). Gör samma sak nu och jag lovar att folk vänder sig om och tittar...
Apropå det så är kampen om en jämn solbränna över nu. Färgen på huden kan inte bli jämnare än under vintern, nämligen alldeles blek.
Nu när termometern visar minus tjugofyra ute gör vetskapen om att jag strax ska gå ut för att jobba utomhus hela dan att kaffet smakar extra gott. Alldeles bredvid elementet med tjocksockorna på är det jätteskönt, speciellt med tanke på att det är betydligt svalare på andra sidan av den halvmetertjocka husväggen.
Det är bara att bita ihop och vara glad. Till exempel låter det så mysigt när man går och det gnisslar under fötterna i snön. :-)
Ha en bra dag!
Gomorron på er alla.
Hoppas ni lever och mår väl. Ja, alltså att ni lever om ni läser det här förutsätter jag, men att ni inte bara mår utan lever väl också.
Själv lever jag i allra högsta grad och frustrationen är stor över att tiden inte räcker till att sitta här en massa. Det finns så mycket att skriva om men allt annat pockar på min uppmärksamhet. Kunde jag klona mig skulle jag göra det. En av mig skulle jobba. Fel. Två skulle jobba, en räcker inte. En skulle vara med familjen hela tiden och en fjärde skulle sitta njuta av naturen, musik, skriva och läsa här och bara ha kul. Nån som vet hur man gör?
Jag antar att det händer mycket här i bloggen (e.g era liv) som jag missat. Wandas liv, sång och kärleksaffärer har jag ingen kol på. Sviskonpajens vardagsmys saknar jag. Räkan, vattenhjulsprojektet är förlagt till "framtida planer" men drömmen om att göra ett finns där. Vad gör du på vintern, lyfter du upp hjulet då?
Vintern kom tidigt iår, alldeles för tidigt som vanligt.*skrattar* Men så vackert det är! Nu är det ljust ute när snön lyser upp. Som ett mjukt, ulligt täcke ligger den där och jämnar till naturens former så allting blir sådär vackert. Barnen leker i snöhögen om dagarna och det blir rent inne, för ingen drar in grus och smuts. Det blir på sin höjd små vattenpölar när nån sprungit in med skorna på. Fredagsbastun känns ännu bättre nu när man kan rulla sig i snön och njuta av hur det sticker i skinnet efteråt.
Så ha en bra dag ni alla och njut av att vintern äntligen är här! Och glöm inte att njuta av kaffet när du ändå dricker det.
/Vildrenen
Tack ialla fall för att ni engagerade er trots att det var förgäves...
/Annie
Såhär års ser man alltid samma fenomen. På stan är folk både vinterklädda och sommarklädda i en enda röra. Det känns som höst ibland, se´n helt plötsligt dyker solen upp o steker hett. Efter det kanske det kommer en regnskur.
Igår var det tydligast. En tjej 20-nånting i kortkorta shorts, liten topp och flipflop , som möter en annan tjej 20-nånting i jeans , brun skinnjacka, tjock halsduk och stövlar...
Det är ngt otåligt över det. Alla som handlat höstgarderoben och nu baa längtar efter att få klä sig. 'Ameh, bli KALLT nurå'..
Jag har ingen stil längre, men det är svårt att klä sig ändå. Jeans o skjorta brukar fungera..och ett regnställ nederst i ryggan.
/ Klp ( la detta i kategorin 'pladder')
Imorse när jag kom ut var det ljumma, fuktiga vindar som härskade. Så ljumma att de inte ens väckte mig nämnvärt. Halvvägs över gårdsplanen vaknade jag dock kvickt till av att en bil närmade sig, varför jag fick springa in igen innan den hann fram. Med sömndruckna ögon letade jag fram kläder och tänkte "det är wandas fel att jag är så trött." (Jo, jag tänkte faktiskt det.)
Nu har jag iallafall fått njuta av en sagolik morgonluft. Kunde jag lägga in en youtubelänk här så att alla som klickade fick en nypa av den luften, gjorde jag det. Det närmsta jag kommer i så fall är luftfakturor till er, men det vill ni väl inte ha...
Igår såg jag förresten ett gammalt, stort hus som såg så fantastiskt trevligt ut. Det kändes som om jag sett det förut, fast jag visste att jag aldrig varit där innan. Till slut kom jag på att det kändes bekant, för det hade exakt samma färg som bakgrunden på sviskonpajens sida. Jag gillar verkligen den gröna färgen. Ett stort hus med vit snickarglädje. :-)
Nu är det kaffet som hägrar, sen ska jag faktiskt jobba hemma idag. *harkel* Vara hemma och jobba. Förmodligen häcka här en del då...
Ha en bra dag, alla!
Förresten Klp: vågen visade 100,8 nu på morronen. Minus två hekto alltså. Oäten och nypinkad. :-)
10:15 När jag berättade för min fru att jag gått ner två hekto, frågade hon bara: "Har du varit på dass?"
Hon sitter för övrigt hos frissan, där hon förhoppningsvis fått en kaffelatte som jag beställt åt henne från fiket intill. Surprise, surprise.
Vildrenen - morrontrött fortfarande, trots att det snart är lunch. Ute faller ett härligt sommarregn.
Visst är det otroligt vad tiden går fort? Det känns som om man nyss lagt huvudet på kudden för att somna och nu var det redan dags att kliva ur bingen. Vart tog den hela natten vägen? Har man sovit borde det kännas piggt i kroppen ju...men det gör det inte.
Jodå, du läste rätt. Jag är trött. Fast klockan är sex. I benen känns en begynnande träningsvärk efter en löprunda igår. Jag har lovat min fru att få bort gubbhullet (eller iallafall att göra ett seriöst försök) och då är det bara att röra mer på sig.
Fy vad jobbigt det var. Och nu kommer träningsvärken.
Å andra sidan var det mysigt när det knakade i buskarna intill ett par gånger och hunden sträckte på sig så det såg ut som om öronen vart längre, han andades nog bara inåt en hel kvart, för att inte missa dofterna. Dessutom är jag lite stolt för att det gick så bra, bara en gång fick jag ge mig och gå en liten bit.
Luften var härlig, jag sprang upp på en ås och där var inte den råa, kalla kvällsluften som lagt sig i dalgången utan varm luft full med dofter.
Och på nåt vis är inte träningsvärk så hemskt ändå, den ger ett gott samvete. Kaffet blev dessutom osedvanligt gott och doftar så härligt här intill mig.
Så det är en bra morgon iallafall. Trots att jag ska jobba långdag. Långt hemifrån. Ska trösta mig med en glass utmed vägen tror jag.
Som grädde på moset hittade jag en tallrik med stekta ägg i kylen nu på morgonen, med noten "Till dina smörgåsar. Puss, gumman" på.
Det är kärlek.
Ha en bra dag, alla!
Söndag morgon. Härligt!. Jag blev väckt av min dotter, som ville ha extra mysigt.
Luften ute är mättad med dofter: Dofterna från rosor, popplar och hängpetunior. Någonstans längre bort regnar det, även den doften finns i luften som rör sig sakta förbi.
Vi gick på jakt en stund min dotter och jag; Det var ett misstänkt ljud i huset. Blorororop...blublublublublupp. I källaren letade vi efter ljudkällan, men vare sig tvättmaskinen eller avfuktaren gick i tvättstugan. Diskmaskinen gick inte heller. Upp på första våning igen. Snart nog hittade vi in i vardagsrummet och där stod den: Som en puttrande buddha stod den stadig, stabbig på golvet vid murstocken och avgav sina mystiska ljud.
Jäshinken. Vi satte ju vin igår, på årets vinbärsskörd. Jag hade glömt det och kände inte igen bubblandet från hinken eftersom det var så långdraget. Inga korta blublup den här gången. Tala om gasfabrik. :-)
Det är mysigt, jag gillar ljudet från hinken. Lite hemtrevligt med löfte om att "snart får du njuta av frukterna från trädgårdsarbetet."
Nu ska jag ut och måla, min fru (och giiiiivetvis barnen) har erbjudit sig att hjälpa till. Det blir bra, för då blir det mycket tid att prata också. Det behöver vi.
Ha en bra dag på er, glöm inte att njuta av den!
Vildrenen - it's in the air.
Visst, det är lördag morgon. Men jag vaknar ändå, liksom alla andra morgnar. Och ja, jag har suttit ute på bron med morronkaffet. Solen har gått upp och får nu daggen att gnistra i gräset som små ädelstenar medan fåglarna sjunger ett "välkommen" till den nya dagen. Uppe sover fortfarande frun och barnen, förmodligen ett par timmar till. Själv njuter jag av lugnet och möjligheten att tänka ostört. Minnet av färden till jobbet igår, när en fin älgtjur stod mitt på grusvägen efter en kurva och två orrar satt i vägkanten efter nästa kurva sitter kvar på näthinnan och ger en såndär härlig känsla av att det var fint.
Igårkväll var vi till mina föräldrar och hälsade på, jag bytte ett par fönster på övervåningen där. När vi for hem därifrån låg diman trolsk och rogivande, som ett täcke skylde den marken. Nu lättar den så sakta igen och blottar en natur så storslagen som den bara blir på hösten när den låga morgonsolen färgar gräset guldgult.
Jag hoppas kunna få med mig familjen på en liten utflykt idag - ut i naturen med fika korgen.
Aktivitet nummer två som är planerad är att sova middag i hängmattan - en lyx jag alltför sällan kan unna mig.
Nu ska jag passa på att ställa mig ute och jobba i morgonsolen en stund, innan jag går in och väcker familjen med fika på sängkanten.
Ha en bra dag, alla!
Vildrenen - livsnjutare
Aaahh!
Idag är det ljumma vindar. Det slog mig när jag stod vid en av de stora gårdstallarna vänd ner mot vägen och bäcken för att slå min morgondrill.
Förutom lättnaden när trycket släppte som givetvis var härlig, kändes det skönt att stå där. Inte det minsta frös jag, och vid kontroll fanns det inte mer kroppsbehåring än igår, varför ökad sådan inte kan vara förklaringen. Jag skulle sen se att det faktiskt var åtta grader.
När jag stod där vid tallen och drog djupa andetag genom näsan, kände en svag doft av annalkande regn och hörde humlorna som redan var igång, var det två tankar som slog mig. För det första att den gamla tesen står sig, som säger att "om man måst' gå in för å pinka, då bo man för tätt". För det andra:
Vilken oerhörd tur vi har som får en morgon till! Har ni tänkt på det? Tänk om morgonen igår hade varit den sista? Om det sen varit slut i lagret med morgnar? Nu får vi en dag till att uppleva, och den börjar med en härlig morgon! Så...njut av den!
Och dröm. Själv drömmer jag om att fara till fjälls nu. Att få gå med en vidunderlig utsikt för ögonen tillsammans med kvinnan i mitt liv. Att få stanna till vid en liten bäck, ta fram kosan och dricka mig otörstig. Kanske göra upp eld där och koka lite kaffe. Jag vill få se brinnande gula sluttningar, spegelblanka fjällsjöar där jag kan dra en röding att grilla, höra riporna skratta och hejda mig i steget för att inte trampa ihjäl en lämmel.
Jag vill... nej nu måste jag sluta. Jag blir tokig. Det går inte, jag kan inte fara. Inte iår. Scheisse!
Måste tänka på nåt annat.
Som tröst tar jag ett par bullar med mig i bilen nu. På väg hem från jobbet blir det nog en glass. En stor.
Ha en bra dag nu.
Och...njut!
Vildrenen - nypinkad.
Gårdagens arbetspass i den tryckande, fuktiga augustivärmen avslutade jag med en stor glass. Det kändes förtjänt, eftersom kroppen som vanligt blivit kladdig av svett som blandat sig med damm och sågspån. I det huset var jag och en kollega igår också, de skulle ha nya fönster. Frun var alldeles förtjust. Äntligen nya, lättputsade fönster.
Solen låg på redan från morgonen och temperaturen steg fort varför jag svidade om till enbart shorts, orsaken till att man blir så dammig. Frun i huset fortsatte kommentera hur trevligt det skulle bli. En välhållen medelålders kvinna som såg väldigt bra ut för sin ålder. Efter en stund undrade jag lite över hur det kom sig att hon hela tiden hade ärenden till just det rum där jag var...sen tänkte jag att hon kanske var nyfiken på hur det gick till, eller kanske orolig för att jag skulle förstöra nåt. Tankar som for lika fort igen, eftersom jag hade jobbet att koncentrera mig på. Ytterligare senare blev jag dock medveten om att det inte var fönstren hon var intresserad av, när jag vände mig om och av en händelse råkade se hennes blick. Usch vad dum jag kände mig då, för i nästa sekund hörde jag hennes man väsa något om att hon kunde väl behärska sig lite...
Hon gillade väl hantverkare. Som tur var for hon och jobbade sen, det kändes lite pinsamt det där.
Hursomhelst, efter att ha avslutat jobbet där igår var det alltså glassdags. Glassen jag severades var enorm. Med lite chokladsås på sidorna fick jag den, satte mig i bilen och började rulla hemåt varvid jag välsignade uppfinnaren av automatlådan. Att växla med en sån glass i handen vore svårt.
Solen stekte på genom såväl framrutan som sidorutan i förardörren, varför jag fick mer och mer brått att slicka i mig av glassen som började rinna. Till slut gick det som det bara måste gå: Glassen gick av. Rånet gick av strax ovanför min hand. En mjukglassklump större än min knutna hand vickade framåt, landade mitt i rattnavet och rullade neråt. Likt Tom Sawyer och alla andra karlar fångade jag den i sista sekund genom att knipa ihop benen. Det var kallt. Blev kallt. Massor av mötande bilar och en traktor att köra om gjorde det omöjligt att plocka upp glassen direkt. Kylan spred sig i låren och jag tänkte: "Vilken tur att den inte landade högre upp..."
Inbromsningen till från nittio till sjuttio med hopknipna ben var inte heller lätt, men gick och så småningom kunde jag släppa vägbanan lite med blicken och plocka upp glassen med händerna medan jag styrde med knäna.
Förutom lite damm på glassen från mina ben smakade den gudomligt. Ja, självklart åt jag upp den. Skrattande, eftersom det måste ha sett komiskt ut när jag satt där med benen och ratten nersmetade av glass och händerna fulla av samma sak.
Idag var det om möjligt en ännu friskare, mer stillsam morgon än igår. Trött som ett lik efter diverse nattliga aktiviteter *harkel* hasade jag mig ner, kokte kaffe, gick sen kisande ut på bron med kaffemuggen och satte mig för att klippa tånaglarna. Det ska man göra, har jag läst i nån blogg här. Den kvinnliga bloggaren tyckte att ovårdade tånaglar är det äckligaste som finns på en karl.
Så fantastiskt friskt och skönt, jag bara njöt av att vakna fort. Nån grad svalare än igår, termometern visade plus tre och jag tänkte att nu är det dags att plocka fram kupevärmaren igen. Några småfåglar kvittrade, men även de sommarljuden börjar avta.
Efter en stund kom det en bil och körde förbi. Lite ovanligt den tiden på dygnet och störde friden gjorde den när den for förbi. Så småningom avtog dock ljuden från den och dog bort i fjärran. Tänk vad vacker ljudbilden i naturen är när inga störande, av människan producerade ljud finns, är! Sätt dig ute och lyssna nånstans där det är tyst, så förstår du vad jag menar.
Även idag är jag alltså tacksam över en fantastisk morgon. Lite svalt vart det till slut, så jag fick gå in och klä på mig. Nyklippta tånaglar har jag iallafall, men jag sätter inte in nån bild här. Ni får tro mig på mitt ord. :-)
Ha en bra dag allihop så hörs vi. Förresten vill jag ju veta hur det gick med Cinnas försök att se nåt positivt igår?
Nu ska jag ut och torka av ratten som är full med intorkad mjukglass sen igår. Man kanske skulle slicka av den? :-)
Vildrenen - älskar kaffe, glass och allt som gör livet härligt att leva
Svinpälsen kändes nästan otillräcklig idag, när jag satt på bron med kaffemuggen i ett desperat försök att vakna. Termometern visade fem plusgrader och för sådana förhållanden är min kroppsbehåring alldeles för gles - ett oomkull...*host* faktum. Fåglarna kvittrade dock sällsamt vackert även då och biltrafiken lyste med sin frånvaro som tur var. När jag väl beslutat mig för att gå in och värma mig kunde jag inte hitta arbetskläderna. Ute i bilen, såklart.
Tänk vilken tur att jag fick njuta av den härliga, friska morgonluften igen under promenaden till bilen. Där fanns också, hör och häpna, ett par rena kalsonger som hjälpte till att förhindra bortfrysning av vitala delar. Normalt finns de där om jag skulle få tillfälle att ta ett dopp nånstans. (Wanda har för övrigt gott om namnförslag på dylika kroppsdelar...) Vid bilen mindes jag från igår när jag kom hem efter att ha sprungit (läs:lufsat) en halvmil över skogen eftersom bilen vägrade starta hur frun efter att ha fått redogörelse för orsaken till min sena hemkomst frågade: "Du tog inte matlådan med dig hem?" -Nej, jag tog inte den när jag sprang. Jag tänkte vi kunde ta den och bilen samtidigt?
:-)
Hursomhelst: Gomorron på er! Glöm inte att njuta av den här vackra morgonen också. Nu ska jag ta med ännu en kaffemugg ut och börja jobba hemma en liten stund. Kanske orkar humlan som satt bredvid bron längs ner på en blomstjälk börja krypa uppåt nu när morgonsolens strålar värmer...
/Vildrenen - morgonnjutare
...så har min timdagbok försvunnit.
I den finns tre veckors faktureringsunderlag, massor av telefonnummer jag behöver, mått jag tagit för offerter och påbörjade jobb. Allt.
Nu är den borta.
Uppenbarligen är jag utsatt för en komplott, det syns tydligt nu: Först försvann mina kategorier, nu timdagboken. I kaffepannan börjar det ta slut, det verkar som om nån är där och stjäl kaffe. Imorse vaknade jag förresten helt utan kläder och trodde nån hade snott dem med, men de låg där de skulle - nedanför sängen. :-)
Snart dags att gå till motattack. Bara jag visste hur...
/Vildrenen - mitt i kaoset

