« Ti-Ti: 4 avskedskram... | Hem | Ti-Ti: Citat »
Gomorron bloggers! :-)
Skrivet:  26 augusti kl. 07:01

Visst, det är lördag morgon. Men jag vaknar ändå, liksom alla andra morgnar. Och ja, jag har suttit ute på bron med morronkaffet. Solen har gått upp och får nu daggen att gnistra i gräset som små ädelstenar medan fåglarna sjunger ett "välkommen" till den nya dagen. Uppe sover fortfarande frun och barnen, förmodligen ett par timmar till. Själv njuter jag av lugnet och möjligheten att tänka ostört. Minnet av färden till jobbet igår, när en fin älgtjur stod mitt på grusvägen efter en kurva och två orrar satt i vägkanten efter nästa kurva sitter kvar på näthinnan och ger en såndär härlig känsla av att det var fint.

Igårkväll var vi till mina föräldrar och hälsade på, jag bytte ett par fönster på övervåningen där. När vi for hem därifrån låg diman trolsk och rogivande, som ett täcke skylde den marken. Nu lättar den så sakta igen och blottar en natur så storslagen som den bara blir på hösten när den låga morgonsolen färgar gräset guldgult.

Jag hoppas kunna få med mig familjen på en liten utflykt idag - ut i naturen med fika korgen.

Aktivitet nummer två som är planerad är att sova middag i hängmattan - en lyx jag alltför sällan kan unna mig.

Nu ska jag passa på att ställa mig ute och jobba i morgonsolen en stund, innan jag går in och väcker familjen med fika på sängkanten.

Ha en bra dag, alla!

Vildrenen - livsnjutare

 
Kategori:  Pladder |  Permalink  |  Kommentarer [9]
 
Kommentarer:

Jag blir verkligen avundsjuk på Dig när Du skriver om kaffe på bron och skildrar den natur Du har omkring Dig. Trots att här är disigt och för kallt för att sitta ute njuter jag av livet som pensionär.

Skrivet av Eilert Björkman den 26 augusti, 2006 kl. 10:17 #

Skulle oxå vilja sitta på bron med en kopp kaffe och beskåda Moder Natur. Här är...lite för mycket cityliv för att kunna göra det. Dessutom har jag ingen bro. Bara en stenplatta utanför dörren. Blir lite kallt att sitta på den. Plus att det skulle se oändligt fånigt ut. Får väl sitta på balkongen istället. :) /Wanda

Skrivet av Wanda den 26 augusti, 2006 kl. 14:41 #

Wanda, balkongen går bra. Eller ta med fikakorgen in på Trädgårdsföreningen? Sitt på en soffa utmed vattnet där... :-)

Skrivet av vildrenen den 26 augusti, 2006 kl. 16:06 #

Eilert, jag är verkligen tacksam för att jag får bo såhär. Varje ny dag blir en gåva. Vars finns du då?

Skrivet av vildrenen den 26 augusti, 2006 kl. 16:08 #

Vrenen, jag undrar om du verkligen ser livet sådär som du skriver.. och varje dag? Jag kan också överväldigas av stunden, ögonblicket, naturen. För mig är det dock mer av ögonblick, kära små speciella stunder som jag minns som små ädelstenar inom mig. Men jag ser inte mitt liv så varje morgon, i varje stund, i varje kaffekopp eller i var bilresa.. jag undrar om du och jag bara använder olika språk.. olika värden i orden? Eller om du går omkring som i ett rus mest hela tiden? fen

Skrivet av fen den 26 augusti, 2006 kl. 16:23 #

*skrattar* Fen, jag är inte konstant hög. Alla mina ögonblick är inte underbara, tro mig. Däremot söker jag hela tiden efter sådana små ögonblick eller vackra ting att lägga märke till. Man väljer ju trots allt till stor del vad man vill se, lägga märke till. Många av mina små rutiner njuter jag dock av varje gång. Varje koppp på bron, t.ex. Undantagslöst. Varje kram, varje stund med barnen. Jag är en njutare, och försöker njuta såmycket jag kan. Bra eller inte, men det gör mitt liv trevligt. :-)

Skrivet av vildrenen den 26 augusti, 2006 kl. 16:37 #

:) Vilken tur att du inte är konstant hög, man måste ju leva också :) Jag funderade lite här på min kant över att du skrev att du söker sådan ögonblick eller vackra ting. Jag tror att jag gör tvärtom. Jag söker smärtan, letar efter sånt som gör ont. Söker de som har det svårt, värker med de som har motgångar. Försöker göra livet vackrare på något vis genom att söka det som är svårt, och vända det till styrka/skönhet. Sen överväldigas jag mer av det som är fint och vackert.. ibland såpass att hela jag blir ett stort överfullt känslopaket. Men jag söker inte det vackra.. det bara finns där. Smärta och skönhet hänger ihop för mig tror jag.. jag upplever skönheten i livet, naturen, i mötet med människor dessto starkare då jag sökt det svåra, tagit in känslan av smärta. Hmm.. jag är nog en riktig russökare kanske... jag får fundera vidare på detta. Vet inte varför jag är en sökare av de svåra känslorna... är jag destruktiv.. nej inte riktigt, men ... lyckorus kan jag, vet jag... de andra känslorna är mer komplexa och mångfacetterade.. kräver analys. Lyckorus, då är det bara att passa på att njuta, analysen överflödig på något vis. Oj vad jag flummar... skriver utan att ha tänkt färdigt. Helt obegripligt babbel säkert :)

Skrivet av fen den 26 augusti, 2006 kl. 17:09 #

Lilla gumma! Hur blev du efter vårt möte??

Skrivet av Ti-Ti den 26 augusti, 2006 kl. 17:42 #

inte alls obegripligt, fen. Jag tror jag förstår. Ska leta fram en gammal blogg som understryker vad jag söker...

Skrivet av vildrenen den 27 augusti, 2006 kl. 13:18 #

Skriv en kommentar:

Kommentarer är avstängda för detta inlägg