Mannen fick nya problem och  först opererade han handen, därefter blev han arbetslös och SJ flyttade från orten. En tid senare låg han åter på operationsbordet och den här gången var det gallan, njursten hade han haft året innan. Mannen lyckades i alla fall få ett nytt jobb, efter att först ha erbjudit sig att göra en gratis hemsida åt ett företag. Det lyckades och ha fick jobb som vaktmästare, senare som receptionist. Under en tid jobbade han också i en bowlinghall. Var han jobbade spelade inte så stor roll, han tog de timmar han fick och det hela rullade på tills allt tog slut en dag och på nytt var han arbetslös.

En dag ringer telefonen och en kvinna frågar om han ville bli politiker. Ja, tänker han, varför inte!? Har jag prövat allt annat kan jag väl också bli politiker, tänkte han och begav sig iväg på sitt första möte i början av sommaren 2006. Nu återstår bara dagar till valet och kanske har han en liten chans att ta sig in i kommunfullmäktige, men förmodligen inte, han har inte varit med tillräckligt länge.

Mannen som nu 52 år har förhoppningsvis en hel del kvar att uppleva. Något han ibland funderat över är att skriva en bok om sitt liv, om hela sitt liv och allt han varit med om, inte bara vissa stycken. En känsloladdad bok om en pojke som under en tid av sitt liv var så olycklig att han skadade sig själv, men också en varm och kärleksfull bok om en yngling på väg in i vuxenlivet, ett vuxenliv där han ibland nästan befann sig i sagans värld, ibland i träsket. Han skulle också vilja berätta lite om några av alla de tiotusen människor han träffat genom sina arbeten. Kanske skulle han skriva om kvinnan som var så liten att hon nästan inte nådde upp till dörrhandtaget, eller om mannen med de svarta benen. Kanske vill han berätta om arvet på en kvarts miljon som gick upp i rök, kanske också om ala små projekt, om den enskilda firman och exets 8-åriga dotter som tog emot kundernas klagomål per telefon, om försälning av telefoner, klockor, tofflor och tårtljus, kanske också om sådant han egentligen inte bör prata om? Nej, vissa saker bör han nog inte skriva om och kanske skriver han inte alls. Han kanske redan har berättat vad han ville berätta och han kan ångra vad han gjort fel, alla han sårat, men inget av detta kan göras ogjort.

Det måste inte vara världsrekord hela tiden, man måste inte ens vara tvåa som Einar Josefsson, det har han lärt sig. Att finna inre ro, vårda vänskap och bry sig om andra människor är viktigat, i övrigt är det väldigt lite som verkligen är viktigt här i livet.
Ikväll var det tänkt att han skulle lägga sig tidigare än vanligt och låta sin älskade somna på hans arm. Hon älskar när han gör så, men han är dålig på det emellanåt. Nu blev det inte så den här kvällen heller, istället han blev sittande med sina tankar och han kanske behövde det en sista gång, innan nästa kapitel i livets bok ska skrivas. Var han då dyker upp tillsammans med sin kvinna får framtiden utvisa.

Tack för att ni lyssnade!

God natt, sov gott och gråt inga tårar för min skull! ;o)
Räkan