Var hemma hos Malin B igår som hade köpt två burkar kapris, eftersom hon behövde "ett par snygga glasburkar att ha marmelad i" (?)

Vi bestämde oss för att göra Biff á la Lindström för att ta tillvara på råvaran som annars skulle slängas, och i receptet (som var beräknat på 600 gram färs) stod det att ½ dl kapris behövdes. Malin B hävdade att älgfärsen som Arne hade malt och paketerat alla gånger var just 600 gram, medan mitt ögonmått istället uppskattade den utplattade färskakan till MAX 300 gram.

En tvist uppstod gällande köttvikt och kaprismängd, eftersom Malin B tyckte att vi gott och väl kunde ha i båda burkarna (!) medan jag försökte intala henne att det var rena vansinne. 

Efter lite höftande och övertalande blev slutresultatet ändå bra och vi avnjöt biffarna framför Biggest Loser.

Senare ställde vi oss i Malin Bs köksfönster och spionerade på en granne som vi valde att klassa som en 30-årig ungkarl.
Vi studerade först hur han sittandes i TV-soffan hade handen instucken i byxorna, tallandes på snorren, för att sedan beskåda hur han ändrade ställning och började gräven i röven - och sen luktade på fingrarna!

Nu kan jag typ inte tänka på något annat än de där fingrarna som letar sig upp mot näsan och förknippar alla män med honom.
Inklusive Biggan och Bobbo.