'Suck, du är alltid så himla förutsägbar!' sa hon irriterat, flyttade bort min hand från sitt bröst och himlade så där övertydligt kvinnligt med ögonen.
Och stunden var med ens förlorad, magiken försvunnen och vi föll tillbaka ner igen i att välja helt andra saker att prata om istället. Passionen smet nesligen om hörnet utan att ens bry sig om att stanna upp för att vinka adjö åt oss.
Och tänk, jag som bara gjorde just det som jag alltid gjorde för att hon alltid brukade säga att hon tyckte om att jag gjorde så. Jag som bara gjorde just det som hon hade lärt mig att göra för att det var just så som jag trodde att hon ville att jag skulle göra.
För att jag hade anpassat mig till hennes önskan om hur jag skulle vara.
Och tänk, jag var dum nog att tro på att det var den slutliga sanningen.
Alltför ofta är vi bara de vi tror att vi förväntas vara
Postat i: Kärlek | Permalink | Kommentarer [4]
Det finns inga slutgiltiga sanningar vad det gäller det där, tyvärr...
Skrivet av JenJen den 29 maj, 2011 kl. 18:29 #
"Varierad kost" är inte så dumt.. En smekning över håret, en kyss på tinningen.. Ett uns av ömhet mitt i vardagen.. Kanske det hon längtar..
Skrivet av linnean69 den 01 juni, 2011 kl. 00:24 #
JenJen: Nä jag vet det nu... tyvärr.
Skrivet av Peter Pan själv den 22 juni, 2011 kl. 16:14 #
Linnean69: Ja, jo, det gäller bara att veta vilket som är det mest rätta just för tillfället. Inte alltid så lätt det faktiskt.
Skrivet av Peter Pan själv den 22 juni, 2011 kl. 16:14 #