Dom finns där lite varstans. Alla symboler som vi har samlat på oss genom livet. Alla de där sakerna som av någon anledning kommit att betyda nånting mer för oss än bara det där som alla andra ser när de ser eller hör samma sak.
De liksom bara skymtar förbi ibland och får mig att vrida på huvudet lite och komma ihåg just det där starka minnet, den där givna associationen, som just den symbolen betyder för just mig. Får mig att le varmt inombords och minnas... eller sucka tungt och känna av en smula av det där hemska gamla stinget av smärta igen, det där som jag helst vill tro är länge sen försvunnet nu, men som alltid finns där igen, i alla fall, så snart jag ser just den Där symbolen igen.
Det kan vara så enkla saker som en bänk i en park, en ruta mörk choklad, en vacker liten blomma eller kanske bara en vanlig mjukglass med strössel. Ja eller just den där låten spelad på radion när jag sitter i bilen på väg hem. Allt sånt kan vara symboler för nånting. Nånting som bor kvar inom mig.
Så ibland finns dom bara där, de där symbolerna, framför näsan på mig när jag minst anar det, och får mig att tänka på saker som ännu betyder mer för mig än vad jag själv vill erkänna. Och ju äldre jag blir desto fler symboler känns det som dessutom. Ja livet är helt enkelt fullt av dom snart. Som tur är. :-)
'Jag minns varenda scen ifrån vår film' , 'So far away but still so near'
Postat i: Kärlek | Permalink | Kommentarer [0]
