Peter Pans blogg om tillvarons alla små lustigheter och livets största sanning: Att Kärleken är det som ger oss våra vingar så vi kan flyga.

« september 2014
tiontofr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
     
       
Idag

Sidvisningar idag: 72


RSS
« På promenad | Hem | Ensam »
Ute i backarna stå
29 april kl. 09:28

Som ett gigantiskt vitt täcke breder de plötsligt ut sig över hela marken i den fram till nyss så väldigt vintertrötta skogsbacken.

Vitsipporna.

Lika efterlängtat och lika fascinerande vackert som en gång den där första nysnön var då i början av December. Det är det här vi har gått och väntat på och längtat efter ända sen vi ställde undan skidorna i förrådet i slutet av Fabruari. 

De böljande vita fälten av myllrande blomster som med ens ger hela skogen tillbaka dess trollbindande magi och naturligt fängslande skönhet och det är nästan helt omöjligt att inte vilja packa utflyktskorgen med matsäck och filt och vandra ut och in i allt det härligt fågelsångsindränkta blomhavet och bara njuta av att känna livet och lusten återvända i hela kroppen.

För visst är det just där ute, mitt bland alla de miljontals med nigande små sipporna ute i den tunna skira gröna björkskogen, som det som allra allra bäst går att förstå och helt hålla med allas vår Astrid och hennes Ronja Rövardotter om det oundvikliga i att få brista ut i ett själabefriande ekande vårskik - bara för att det är så fantastiskt skönt att livet åter har blivit så här härligt att leva igen.

:-)   


                                             Vackert som en dröm nästan.



Postat i: Något vackert  Permalink   Kommentarer [4]  
 
Trackback URL: http://blogg.passagen.se/mr.peter.pan/entry/ute_i_backarna_st%C3%A5
Kommentarer:

Ja visst är det vacker.Till infarten till Västervik är ett ställe som heter Hermanstorp där är det två stora fält bland björkarna som är som en enda stor gräsmatt med vitsippor underbart vackert.
Ha en jätte fin Valborg med din familj Peter
Många varma krammar från mig till dig
Nilla

Skrivet av NILLA den 30 april, 2012 kl. 13:29 #

Själv blir jag bara vår deppig... fast det är väldigt fint, kanske just därför.

Skrivet av JenJen den 02 maj, 2012 kl. 23:04 #

Nilla: Tusen tack och lika många varma sommarkramar (för idag kändes det ju faktiskt som sommar till och med) tillbaka! :-)

Skrivet av Peter Pan själv den 02 maj, 2012 kl. 23:18 #

JenJen: För mig kommer nog deppigheten i såna fall lite längre fram, runt skolavslutningarna. Just nu, när all grönskan kommer tillbaka och saven stiger i både buskar och grenar, då tycker jag allt det mest känns upp-piggande. Men alla är vi ju olika så du kanske hunnit deppa klart sen till dess jag börjar. :-)

Vårkram!

Skrivet av Peter Pan själv den 02 maj, 2012 kl. 23:18 #

Skriv en kommentar:

Namn:
E-post:
URL:

Din kommentar:

HTML Syntax: INTE tillåten