Peter Pans blogg om tillvarons alla små lustigheter och livets största sanning: Att Kärleken är det som ger oss våra vingar så vi kan flyga.

« februari 2012
tiontofr
  
1
2
3
4
5
6
7
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
    
       
Idag

Sidvisningar idag: 157


RSS
Vad blir det kvar?
2 februari kl. 16:00

Ibland undrar jag allt lite för mig själv

Speciellt såna dagar när jag minns allt det vackra

och när jag som mest kan känna av all min saknad

Då undrar jag och försöker själv att hitta svaren på

...vilket jag ännu inte alls har lyckats med...

Vad det är som blir kvar när man tar bort all kärlek?

Vad finns det mer än den värt att kämpa för?

Vad för lycka finns det annars ens värd namnet

som inte har sitt ursprung i just kärleken?

Vilka vingar flyger man med då?

Om man ingen kärlek får och inte heller har någon att få ge av sin egen till.

Säg hur mår man då?

Och vad har man då kvar att känna lycka för?

Det undrar jag.

 
                                                          Hopp för kärleken!



Postat i:  Kärlek |  Permalink  |  Kommentarer [6]  
 
Trackback URL: http://blogg.passagen.se/mr.peter.pan/entry/vad_blir_det_kvar
Kommentarer:

Kärleken i dig tar inte slut bara för att du blir krossad.
Kastad i väggen som ett skört kristallglas och går sönder i tusen bitar.
Promis, jag vet.

Skrivet av Vilhelmina den 02 februari, 2010 kl. 18:42 #

Jag vet! (kanske)

En kattunge att potträna kanske är det som blir kvar
(apropå nåt speciellt som du vet)

Fast det är ju också kärlek förstås.
Bara en annan sort.

Kram

Skrivet av Ninasol den 02 februari, 2010 kl. 22:48 #

Eller tusen bitar i en höstack att leta efter, man skär sig lite då och då.

Skrivet av JenJen den 03 februari, 2010 kl. 08:51 #

Ninasol: Precis! Att älska en katt (eller en hund för den delen) är ju också en form av kärlek. Det var lite det jag menade, vi klarar oss inte utan att få känna någon sorts kärlek.

Kram!

Skrivet av Peter Pan själv den 03 februari, 2010 kl. 16:56 #

Vilhelmina: Nej, den gör ju inte det, som tur är. För utan kärlek skulle då inte jag stå ut. Det är ur den allt det som jag vill kalla för lycka har sitt ursprung, så nej, jag vet att den inte tar slut, den hittar bara nya vägar. :-)

Kram på dig!

Skrivet av Peter Pan själv den 03 februari, 2010 kl. 16:56 #

JenJen: Mhum... man gör ju det. Men likväl så vill man fortsätta leta, för det kan ju finnas fler bitar kvar i den där höstacken. :-)

Fin liknelse.

Skrivet av Peter Pan själv den 03 februari, 2010 kl. 16:56 #

Skriv en kommentar:

Namn:
E-post:
URL:

Din kommentar:

HTML Syntax: INTE tillåten