LadyG

Vid varje byte av sommar och vintertid blir jag påmind om hur många klockor det finns i ett hem. Fortfarade, kommer jag på nån klocka här hemma som jag inte ställt om. Eller, har jag ställt om den? Men inte de andra? Så var det i söndags i alla fall. TV:n, var min räddning. Den visade rätt tid. Det visste jag.

Vissa klockor, de digital, var lätta att ställa om. Andra, de analoga, kunde vara lite knepiga. Jag har av nån anledning fått för mig, att man inte ska dra visarna bakåt. Var det så med de mekaninska urverken? I alla fall, fick jag plocka ur batterierna ur en del för att ställa om visarna.

Min känsligaste klocka är en lodklocka. Den måste hänga absolut lodrätt för att gå. Man ställer in den med hörseln. Det ska låta tick-tack. Inte Tick-taaack. Eller Tiiiic-tack. Haltar den, så rubbar man den lite grann till den "tackar" rätt. Inte heller får man dra upp loden under urtavlan. Då vill inte klockan gå alls.

Att backa denna klocka är uteslutet. Man får stanna pendeln och vänta in tills tiden stämmer nästa gång. Misssar man, och det gör man ju, så får man "köra ikapp". Halvtimme för halvtimme. Klockan måste få slå sina slag. Om inte, kommer slagverket i otakt, och timmar och slag stämmer inte.

Nu har jag bara tre klockor kvar. Den i bilen, mobilen och mitt armbandsur. Klockan i bilen ställer jag aldrig om. Kollar på bilradion i ställt. Den sköter sig själv! Perfekt. Mobilen kan jag säga, orsaker vissa problem.

Mitt armbandsur då?

Det har fortfarande sommartid.

För det befinner sig fortfarande i fjällvärlden!