Inte för att jag kanske skulle titta själv egentligen. Men nu är det så att ikväll kan det hända att bump syns i rutan.
Första, andra, tredje! som sänds ikväll är inspelat i Sundsvall.
Och förutom att Björk satt på främsta raden under auktionen med en kamera upptryckt i ansiktet under mer än en timme, så kan det hända att hon skymtar förbi nånstans i början när hon traskar bredvid Ernst mot Folkets Park och auktionens början.
Men. En ännu större anledning att se programmet: Det kommer att visas ett reportage inspelat hemma hos min gode vän Daniel. Han som bor i en alldeles underbar lägenhet där varenda pryl (nästan) är från femtiotalet. Mattor, möbler, tvålkoppar, porslin. Allt. (nästan). En perfekt lägenhet att sitta i med ett glas vin och slappna av fullständigt och vara sig själv en stund. Dessutom får man röka inomhus hos Daniel. Det gillar jag.
Ernst var där. Och jag med. Det kan ni ju tänka på om ni ser det. Att mymlan är där, nånstans, även om hon inte syns. Nä jag försökte hålla mig ur vägen och vara tyst som en mus medan dom gjorde sista tagningarna.
Och för Ernsts skull fick vi inte röka heller. Bara under fläkten.
Såg en film igår.
En prisbelönt, uppskriven film.
Någon har omnämnt den som den bästa svenska filmen ifjol.
Men hjälp. Vet inte om det säger mest om recensenten eller om filmutbudet i Sverige.
Den var inte jättedålig.
Den var kanske sevärd.
Men med alla uppskivningar och pris och grejer hade jag något högre förväntningar än att få se en förutsägbar film med ett par haldana skådisar och rätt taskiga prestationer.
Besviken är ordet.
Jag och Bump har varit på stan, ätit på restaurang och tagit en kvällspromenad i den underbara kvällen.
Nu ska vi se på film.
Dottern valde.
Jag har sett den flera gånger, men kan inte låta bli att gråta varje gång. Och nu - till skillnad från första gången jag såg den - gråter jag redan i de första scenerna.
Om det råkar finnas någon som inte har sett den - gör det.
Gråten är frivillig.
Jag måste vara precis hur gammal som helst.
Slår på teven och zappar lite och fastnar framför Gokväll... ehh...
Eller också är det bara ett bevis på hur mycket skit som visas i de andra kanalerna.
Svt rules. Faktiskt. Det tycker jag.
Vad vore tevetittandet utan Kobra, Kulturnyheterna, Hjärnkontoret, Rea, Aktuellt, Six Feet Under, Sopranos, Musikbyrån, Värsta språket, you name it.
Men Gokväll... ehh...
Tittar på Masjävlar med ett halvt öga.
Kan inte låta bli att bli lite irriterad på det övertydliga dalmålet och överartikuleringen. Inte minst när hon Sofia Helin hundra gånger i filmen använder ordet "arbetar".
Måste få fråga, om det finns några dalmasar här - säger ni verkligen "Vad jag A R B E T A R med", eller "Vad A R B E T A R du med?"
Säger ni inte "Vad jobbar du med?"
Och - i Dalarna säger man väl ändå mamma och pappa, inte mor och far?
Jag är inte dalmas, och vet ju inte. Rätta mig om jag har fel. Men det låter fel.
Timrå förlorade. Men än är det inte kört. Matchen på söndag är den enda som räknas... Ehh...
Ikväll.
Börjar.
Sista säsongen av världens bästa teveserie.
Och det när jag äntligen har en fungerande teve.
Det var ju en riktigt bra film.
Alldeles lagom oförutsägbar, hiskeligt spännande och med bra skådisar.
Underhållning på hög nivå. Tål att ses igen. Den går inte ens att jämföra med filmen jag såg igår, vars enda behållning var Ricky Gervais som liksom spelade sig själv...
Och han var inte med i många minuter.
Ikväll ska jag på bio igen. The Departed.
Men! Ikväll är det ju den allra mest intressanta delfinalen till Melodifestivalen.
Lustans Lakejer, Regina Lund, The Ark och Jimmy Jansson i samma tävling. Hur spännande som helst ju.
Får väl kolla på nätet sen. Men det är inte samma sak.
Hur kan folk som bestämmer träff på film hitta igen varann?
Ofta sägs nämligen inte ett ord om var man ska ses, det är mer:
- Ska vi träffas ikväll?
- Ja gärna.
- Då säger vi det, vid halv sju.
- Ja då ses vi.
- Hejdå.
Typ så brukar det vara på film. Så hur vet alltid folk på film vilken mötesplatsen är?
