Älska är ett verb.
Något man gör.
Orden "Jag älskar dig" är inte ett kärleksbevis som kan släta över taskiga handlingar.
Det är ett tag sedan jag hade en lista, hittade denna hos lilltanten.
Vad förvånar dig mest med ditt vuxna liv?
Att jag fortfarande är lika rädd för allt som jag var när jag var liten.
Mitt liv skulle bli lättare om?
Det är mycket som skulle underlätta mitt liv... men ekonomiskt oberoende skulle helt klart göra många saker lättare.
Min hemliga last?
Den är hemlig...
Vad i ditt utseende är du mest nöjd med?
Min hårfärg. Det är väl ungefär det enda jag är nöjd med i mitt utseende.
Oanad talang?
Det är kanske inte så nytt men jag är bra på att skjuta. Och det tror man nog inte om mig om man känner mig. Bäst är jag på rörliga mål.
Världens viktigaste fråga just nu?
Världen? Jag trodde allt handlade om mig? :o) Eller också handlar det väl om nån slags rättvis fördelning av resurser, och att åtminstone vi i västvärlden måste börja inse att döden är en realitet, inte en tillfällighet. Och så är det viktigt att alla har rätt att finnas, respekt för individer och människors olikheter. Svår fråga ju. Det finns mycket som är viktigt.
När drar du en vit lögn?
Så sällan som möjligt.
Vilket var ditt första jobb?
Som korrekturläsare i min pappas tryckeri.
Vad är det bästa som kan köpas för pengar?
Tid.
Vilken egenskap är du mest nöjd med hos dig själv?
Jag har många egenskaper jag är nöjd med hos mig. Jag är en bra vän, lojal och så, till exempel.
Mitt bästa köp?
Svårt säga, men en gång för sjutton år sedan köpte jag ett par mockastövlar för femtio spänn, som jag har än och som är det snyggaste jag nånsin haft på fötterna. Så det var ett bra köp. De har kilklack som var av rågummi men nu är utbytt, och hyskor längs med hela stöveln upp till knäna nästan. Vad man än har på sig känner man sig riktigt klädd med de stövlarna.
Vad bjuder du på om du får oväntat besök?
Vanligtvis kaffe. Man kan få te eller vatten eller nåt också. Finns det mat så får man mat. Jag har aldrig sju sorters kakor. Jag har sällan en enda sorts kaka.
Vad får dig att inte vilja stiga upp ur sängen?
Vore lättare att svara på vad som får mig att vilja kliva upp. Oftast måste jag tvinga mig. Jag älskar att ligga i min säng.
Vad är du mest stolt över i ditt liv?
Att jag är den jag är trots allt. Att jag har en slags råstyrka som fått mig att gå ganska helskinnad genom diverse svårigheter. Och självklart mina fina barn.
Vilka vill du ska svara på dessa frågor mer än du?
Precis alla som läser min blogg, vill jag ska svara på dom här frågorna. har man ingen egen blogg kan man svara i kommentarsfältet!
jag drömmer sällan
när jag drömmer är det nästan alltid mardrömmar
Flyttar upp det här inlägget från igår - så alla berörda hinner se det innan det drunknar i bloggfloden jag pinkat ur mig senaste dagarna:
Jag bara slänger ut detta.
Men vi är ju några stycken som bor i den här staden som bloggar och läser varandras bloggar.
Vill vi träffas?
Kanske vore det kul.
Jag tänker nu inte på något överarrangerat genomtänkt med anmälningsplikt.
Bara kollar läget och intresset.
Håkan? Saom? Rigg? Moböjs? Nån annan? (om jag inte nämner nån mer nu kanske det är flera som blir glömda och då blir det mer rättvist.)
Tanken var en relativt spontan träff nånstans där man kan dricka en öl kanske på en uteservering nån kväll i all enkelhet.
min dotter är döpt efter en person
en cool person
och nästan nästan på grund av den här låten:
jag är en rätt så ytlig människa
och obildad därtill
om nu någon trodde något annat
detta är inte problem, utan en tillgång:
jag är en jävel på femkamp
ta mig till Gröna Lund, låt mig banka ner stubbar och känn dig besegrad
Min dotter praoar hos mig idag.
Hon kilade ut på stan och gjorde några ärenden.
- Mamma, jag träffade farfar, han gav mig 25 spänn.
- Jaha vad bra.
- Men jag har inte kvar dom, jag gav dom direkt till en dragspelspojke för han var så söt.
Det känns bra. Hon vill ha. Massor. Hon pratar en del om pengar och vad hon ska köpa och hur mycket pengar hon behöver.
Trots det tvekar hon inte att vara generös mot andra, vare sig det gäller fina presenter till mig på mors dag eller slantar till gatumusikanter...
Heja bumpen!
En fjärdedel av alla svenskar behandlades med minst en antibiotikakur förra året.
Hjälp!
jag anser att det är varje människas plikt att ifrågasätta normer
detta har jag sagt förr men jag tycker det är viktigt
Fick en kommentar av mia till det här inlägget.
"Ja...varför säger folk sådanna där fraser utan att mena det bokstavligt? Kanske... för att de står för något helt annat...något underförstått. Något som de förväntar sig att mottagaren ska koden för. "
Det kan väl sägas att kommentarerna vid det laget kommit att handla om andra saker än ursprunget, men ändå.
Det intressanta med mias kommentar är att jag hade en diskussion om detta med en vän igår kväll.
Hon sa att hon blir så ställd när hon säger något och får en annan reaktion än hon förväntar sig. Exemplet var att hon drog ett skämt och mottagaren inte riktigt uppfattade skämtet utan kommenterade påståendet. Varpå vännen blir ställd, eftersom hon hade förväntat sig en förutbestämd kommentar.
Här finns en del intressant att säga. Och jag känner mig väldigt begränsad nu, eftersom jag vet precis vad jag vill ha sagt men har svårt att förklara det.
Men först: Varför förväntar sig människor speciella reaktioner? Alla är ju olika. Alla tolkar det man säger utifrån sina egna erfarenheter och reagerar därefter.
Sen: Varför påstå saker överhuvudtaget om man tror sig veta vilken reaktionen kommer att bli? Hur kul är det? Då kan man ju lika gärna hoppa den typen av konversation, om den inte ska leda till nåt. Tänker jag.
Jo jag är resultatinriktad.
Och jag har sällan förväntningar på att folk ska reagera på ett eller annat sätt. Jag förbereder mig på det mesta och håller mig öppen för vad folk än ska säga härnäst.
Kanske inte med folk jag känner väl, för då hamnar man lätt i gamla samma mönster i konversationer. Men när jag träffar okända människor, då räknar jag med det mesta.
Och för att koppla till mias kommentar. Det finns massor av underförstådda budskap överallt. Men så länge man inte känner en person kan man ju aldrig vara helt säker på att man tolkar dessa budskap rätt. Du mia brukar ju ganska ofta tolka mig efter dina egna mallar och normer som visar sig vara helt felaktiga när du applicerar dem på mig...
Så länge man inte vet har man ju faktiskt inget annat att gå på än just de ord människor säger, och att dra egna slutsatser och bestämma sig för att de är sanningar utifrån "osynliga koder" är lite farligt. Dessa koder kan ju dessutom faktiskt skilja sig mellan olika kvarter, i vissa extremfall. Man kan inte bara utgå ifrån sig själv och hur man själv skulle reagera, samtidigt som man inte kan utgå ifrån någon annan än sig själv...
Det kan ju också hända att någon som slänger ur sig "du kan väl komma förbi på fika nån dag" faktiskt menar det och blir jävligt besviken om den inbjudne säger "ja, det gör jag" men sen inte dyker upp...
Tack för ordet.
