När jag var liten avskydde jag ärtsoppa. Verkligen. Jag vägrade äta det.
Så en gång när jag var sjutton var jag kär i en kille som fått för sig att han skulle bo i ett hus mitt ute i skogen långt bort, utan några som helst bekvämligheter. jag följde med dit en helg. Bilen strejkade. Och unga och oansvariga som vi var tänkte vi att då var det väl bara att stanna där tills nån kom opch räddade oss. Det var två mil till närmaste affär. Dessutom hade vi inga pengar. Men det fanns gott om gula ärter och lök. Och kornmjöl.
Så vi levde i elva dagar på ärtsoppa och bröd bakat på kornmjöl och vatten. Faktiskt var vi så hungriga att jag tyckte ärtsoppa var jättegott.
När jag var en riktigt duktig hemmafru åt vi ärtsoppa varje torsdag. Nu äter vi inte ärtsoppa varje torsdag, men ibland kokar jag ärtsoppa, som idag. Och mina barn tycker jättemycket om det...
Apropå inget annat än att det stinker ärtsoppa i hela mitt nystädade hem. Hmm...


Skrivet av maria den 07 september, 2006 kl. 16:35 #
Skrivet av Nemi den 07 september, 2006 kl. 19:19 #
Skrivet av yatzee den 09 september, 2006 kl. 20:34 #