« barnen läser min... | Hem | vabbar »
mymlan försöker förstå II
19 september kl. 10:53

Att vara rädd för att såra en annan människa.

Är inte det lika mycket rädsla för att själv inte vara omtyckt?

 

Postat i: trams | Permalink  | Kommentarer [10]  
 
Kommentarer:

Det kan ju handla om omtanke också.

Skrivet av Susanne den 19 september, 2007 kl. 11:04 #

Jo men ofta blir det ju fel... missriktad omtanke som kanske på kort sikt skonar men på lång sikt skär djupare än vad som hade behövts.

Skrivet av mymlan den 19 september, 2007 kl. 11:42 #

Jo det kan det vara ... Har skrivit om det förrut, och kommit på vad gäller mig själv. Att min omtanke om andra, min "snällhet", rädsla för att såra andra inte alltid är oegoistisk. Jag är som du skriver rädd för att inte bli omtyckt, älskad ...

Skrivet av Angelin den 19 september, 2007 kl. 11:43 #

Du måste hålla isär de två sakerna. Att såra någon kan bli en konsekvens av ditt agerande där du väljer att sätta ditt välmående i första rummet, vilket är prio nr 1. DU är viktigast. Glöm inte det.

Skrivet av SANDRA den 19 september, 2007 kl. 12:47 #

Sandra har förstås rätt också, men jag är lite inne på samma linje. Jag talar innan jag tänker och är rädd för att såra andra. Jag vill ju inte göra det! Så konsekvensen är att jag alldeles för ofta går omkring med dåligt samvete. Men samtidigt går jag omkring och är rädd för att inte vara omtyckt. Men man kan inte vara alla till lags. Om man gör det finns det risk att man mer eller mindre utplånar sig själv. Det är ingen risk att jag gör det, men nog fan grubblar jag alldeles för mycket.

Skrivet av Studiomannen den 19 september, 2007 kl. 14:48 #

Intressant fråga. Varför kan man vara RÄDD att såra någon? Rädslan kan komma sig av många saker som till exempel tidigare egna erfarenheter, att man själv är mycket känslig för kritik och överför denna känsla på den andra personen, att man har en ansträngd relation med personen i fråga eller att man vet att personen är bräcklig och inte tål särskilt mycket för tillfället. Att vara rädd innebär då förmodligen att man i princip har bestämt sig för att göra det som riskerar att såra någon. Och varför har man bestämt sig för det? För att man är elak och lite rädd för sin elakhet kanske. Eller för att man vill väl och tror att det på längre sikt gagnar personen - trots att det kanske kortsiktigt sårar. Eller också kan man vara rädd för att såra för att man vill vara omtyckt.

Skrivet av Ankan den 19 september, 2007 kl. 19:50 #

Nej det är det inte, det KAN vara så men man kan ha hänsyn för andra som grund för sitt handlande. En annans känslor osv. Allt handlar inte om en själv.

Skrivet av Nemi den 21 september, 2007 kl. 10:32 #

Hmm. Ställde samma fråga på facebook, och där kom vi in på altruism respektive egoism. Att altruism faktiskt inte finns, att alla handlingar är i grunden egoistiska... Någon?

Skrivet av mymlan den 21 september, 2007 kl. 10:34 #

Ska man hårdra det så är det väl kanske så, även om man gör nåt enbart för en annans skull tex så får man ju ett välbefinnande av det, men det var kanske för den anledningen man gjorde det? För att man själv skulle må bra av det menar jag. Och har man inte en direkt "baktanke" med sina handlingar, men även får nåt för egen vinning räknas det automatiskt som egoism? Att göra nåt av egoism förresten behöver ju inte betyda negativt för andra människor....fast det är ju en annan sak....

Skrivet av Nemi den 21 september, 2007 kl. 13:09 #

Det är nog ytterst individuellt.

Skrivet av Mia den 21 september, 2007 kl. 23:56 #

Skriv en kommentar:

Kommentarer är avstängda för detta inlägg