varför...
17 oktober kl. 08:46

...kan jag aldrig hålla käften när jag borde?

Varför öppnar jag dörren när jag inte har kraft att stänga den, så allt blåser omkull i draget?

Varför lägger jag mitt hjärta på glödande kol?

 

 

 

 

Postat i: personligt | Permalink  | Kommentarer [5]  
 
Kommentarer:

för att du är lite smågalen? dont worry, det är vi många som är. tricket är att umgås med likasinnade. :)

Skrivet av jack hansen den 17 oktober, 2007 kl. 13:28 #

eller för att jag vill vara älskad?

Skrivet av mymlan den 17 oktober, 2007 kl. 13:51 #

Ibland kanske man vill så mycket så det blir FÖR mycket...? I sina ansträngningar glömmer man första regeln... tänk först och tala sedan. Det är ju tyvärr så att ju mer man blottar om sig själv, och om sitt innersta - desto större risk är det också att man blir sårad. Det handlar lite om integritet. Om att vänta. Inte säga allt på en gång. Avvakta... och lyssna in den andre istället. Tror jag... Lättare sagt än gjort när känslorna springer iväg.

Skrivet av Mia den 17 oktober, 2007 kl. 18:11 #

Mia - jag visste inte att det fanns en sån första regel.. :) Jag är fullt medveten om att man blir mer sårbar ju mer man blottar sig. Men tror också att ju mer sårbar man gör sig desto mer mottaglig för det där andra blir man. Det positiva. Sådant som är bra i livet. Närhet.

Skrivet av mymlan den 17 oktober, 2007 kl. 20:41 #

Jo visst är det så... man får bara skynda långsamt. Inte ha för bråttom.

Skrivet av Mia den 17 oktober, 2007 kl. 23:56 #

Skriv en kommentar:

Kommentarer är avstängda för detta inlägg