narvarhur

Apropå det mesta går tiden med rasande fart. Idag är det Nobelprisutdelning, middag och stor bal.

I nästa ögonblick är det Lucia.

Varje dag dricker jag några koppar gott kaffe. Mitt kaffe har aldrig innehållit socker. Inte heller mjölk eller grädde tidigare.

Kaffe med koffein, ja det vill jag ha. Bara för att.....

Efter jag börjat äta mest LCHF-kost, kom jag på mig att jag saknade kanelbullen....nej, det var egentligen kanelen, smaken och doften av kanel. Min frisör bjöd mig på kaffe med kanel i.

Då förstod jag...aha.....det är så här jag vill ha det....

Numera kan min fikakopp bestå av:

• Varmt vatten, Gevalias Guldneskaffe och kanel. Oftast med rejält med riktig grädde i.

• Varmt vatten, Kanel, och 1 tsk kokosfett. Grädde också naturligtvis! Min egen häxblandning...säger min jobbarkompis.

Jag har inget sug efter kaffebröd, fralla eller nåt sånt. Vill jag under förmiddagen tar jag en skiva Finn Crisp med rikligt med riktigt smör och en cm tjock ostskiva på det.

Då blir jag riktigt på kanelen.......

Glögg tycker jag också om.....helst alkoholfri..

Köpte en Blossa Apelsinglögg och hade förväntat mig en god och tydlig apelsinsmak.

Visst den var god....men mycket lite av den smakade apelsin....Jag blev varm, vilket var avsikten och jag kan avstå köpet nästa år.

Har också en Hjortronglögg som jag hoppas få dela med mig på en pysselkväll med nära och kära.

Den ska vara jättegod, enligt en annan kollega. Vi tror på den!

Snart nalkas Lucianatten. Jag bara älskar Luciatågen.

Under barndomen hade vi omröstning i skolan om vem som blev den lyckligt utvalda. Jag riktigt fryser när jag tänker på hur spännade det var. Ulla, Iréne och säkert de andra...

De var vackra med sina blonda hår.....sagodrömmar...

Lucian jag minns särskilt är Doris. Mörka ögon, mörkt hår som förtrollades av den äkta ljuskronan och stearinet som rann, trots tyget som skyddade håret.

”Det är en ros utsprungen” sjöng hon....och jag fryser än idag. Det måste ha varit vackert!

Senare har vi alltid firat Lucia. Med barn.....och med barnbarn....Det blir så i år också!

Underbart, är rätta ordet.

Att lucianatten under många år varit en natt för ungdomens festande, har jag ingen förståelse för!

Första gången jag hörde talas om att de skulle festa.....Ja, jag var som ett stort levande FRÅGETECKEN.

Jag har förstått att man genom föräldrar, skolan, socialen, sjukhusmottagningarna och sist men inte minst ungdomar själva, som inte står upp för bilden, ordnar med Alternativt Luciafirande.

Jag önskar Er alla en vacker lucianatt med lucior i alla storlekar, stjärngossar, tomtar och pepparkaksgubbar som sjunger alla vackra luciasånger.

Det är känslor, det! Våga visa känslor.......stäng inte in dem i dimman.....