Krisen över för den här gången
Jag är kanske lite som att ett badkar fyllt med vatten i kombination med stopp i brunnen. Jag kan inte dra ut proppen och låta vattnet flöda fritt men gör jag det lite kontrollerat med kedjan emellan så blir det inga stopp och vattnet töms ju ut ändå till slut - även om det tar lite längre tid.
Tänk att jämföra sig själv med ett badkar - vart får jag alla dessa liknelser ifrån :D
Postat i: Personligt Permalink Kommentarer [3]
27 december
kl. 18:58
Såja, det där med att "bara vara" är inget för mig. Nu har jag gjort en massa grejer och fått ner stressnivån på normalnivå igen, ungefär.
Jag är kanske lite som att ett badkar fyllt med vatten i kombination med stopp i brunnen. Jag kan inte dra ut proppen och låta vattnet flöda fritt men gör jag det lite kontrollerat med kedjan emellan så blir det inga stopp och vattnet töms ju ut ändå till slut - även om det tar lite längre tid.
Tänk att jämföra sig själv med ett badkar - vart får jag alla dessa liknelser ifrån :D
Postat i: Personligt Permalink Kommentarer [3]
Klarar inte av att vara sysslolös
Får ta bruk av min idiotoptimism och intala mig att jag har kontroll, att det blir bättre och att jag kommer fixa den här gången också. Hade jag inte varit så envis så hade jag tagit några tabletter och dövat ångesten och bara flutit på ytan. Men här ska man inte vara beroende eller bero på tablettformen utan man ska lära sig att hantera smärta - både fysisk och psykisk. Kanske är det rätt väg för mig - kanske är det bara idiotiskt, vem vet?
Nu ska jag ner i tvättstugan, plus att ta med en hög barn, mina och några extra och storhandla. Hmmm
Postat i: Personligt Permalink Kommentarer [3]
27 december
kl. 13:52
Så enkelt är det. Kan inte vara sysslolös för då är tankarna tvungna att ta vara på utrymmet och börja sorgearbetet som jag undertryckt så länge. Därför var sommaren värre än den hektiska hösten för min del. Därför är all ledighet nästan garanterat värre än att köra på. När jag är uppe i hundranittio på raksträckan så är det som vanligt, jag känner att jag har grepp om tillvaron. Men när jag bara är tar själen över. Får ta det lite successivt och se till att jag inte är ledig för mycket på en gång. Helgerna är precis lagom - men långhelg och långledighet blir för mycket. Vilken paradox egentligen - bli mer slut ju mer ledig man är.
Får ta bruk av min idiotoptimism och intala mig att jag har kontroll, att det blir bättre och att jag kommer fixa den här gången också. Hade jag inte varit så envis så hade jag tagit några tabletter och dövat ångesten och bara flutit på ytan. Men här ska man inte vara beroende eller bero på tablettformen utan man ska lära sig att hantera smärta - både fysisk och psykisk. Kanske är det rätt väg för mig - kanske är det bara idiotiskt, vem vet?
Nu ska jag ner i tvättstugan, plus att ta med en hög barn, mina och några extra och storhandla. Hmmm
Postat i: Personligt Permalink Kommentarer [3]
Ångestens fula ansikte
Förra året gick jag ner ungefär en vecka innan jul. Tanken på jul utan mamma var så smärtsam så smärtsam. Det här året var man beredd på att tiden innan kunde innebära ångest och då förflöt julen relativt friktionsfritt. Men nu dagarna efteråt är det uppror i mitt innersta. Det river i själen och jag är stingslig och skör.
Men jag ska igenom - detta också. Har fått göra upp mina göra-listor igen. Det är som när jag släpper de där listorna och bara flyter fritt så letar sig ångesten fram. Jag är bara beredd att skicka fram den i små doser men när tiden finns så strömmar den fram obruten.
Så det här med ledighet och att bara vara är inte alls så rofyllt för min del. Jag undertrycker ångesten mycket bättre om jag har saker och ting som fyller ut min dag. Däremellan måste jag hitta små andningsställen där jag låter den komma fram i begränsad form, lite lagom - istället.
Idag blir det strikt listleverne med en lista som försök för att slippa släppa fram ångesten. Julångesten. Saknadens och smärtans ångest. Innan den tar över dagen ska jag ta över den.
Postat i: Personligt Permalink Kommentarer [2]
27 december
kl. 11:22
Man kan liksom aldrig lita på ångesten. Den kommer oftast när man minst anar det och intar gärna nya skepnader.
Förra året gick jag ner ungefär en vecka innan jul. Tanken på jul utan mamma var så smärtsam så smärtsam. Det här året var man beredd på att tiden innan kunde innebära ångest och då förflöt julen relativt friktionsfritt. Men nu dagarna efteråt är det uppror i mitt innersta. Det river i själen och jag är stingslig och skör.
Men jag ska igenom - detta också. Har fått göra upp mina göra-listor igen. Det är som när jag släpper de där listorna och bara flyter fritt så letar sig ångesten fram. Jag är bara beredd att skicka fram den i små doser men när tiden finns så strömmar den fram obruten.
Så det här med ledighet och att bara vara är inte alls så rofyllt för min del. Jag undertrycker ångesten mycket bättre om jag har saker och ting som fyller ut min dag. Däremellan måste jag hitta små andningsställen där jag låter den komma fram i begränsad form, lite lagom - istället.
Idag blir det strikt listleverne med en lista som försök för att slippa släppa fram ångesten. Julångesten. Saknadens och smärtans ångest. Innan den tar över dagen ska jag ta över den.
Postat i: Personligt Permalink Kommentarer [2]
Stressnivån ökar
Postat i: Personligt Permalink Kommentarer [3]
17 november
kl. 09:53
Ska iväg på ett jobbigt samtal idag. Vi ska gå igenom hela händelsen av vad som skedde i juli 2005. Min ångest kommer att tvingas upp till ytan och jag vet att det kommer blir väldigt jobbigt. Jag vet inte riktigt hur jag ska hantera det men jag känner någonstans att det är viktigt att ta steget. Jag blev ganska så överrumplad över mina starka känslor då jag skulle föra ner timme efter timme hur jag egentligen mådde där inuti. Att behöva känna efter var väldigt smärtsamt. Så jag sopade igen den kanalen och fortsatte att greppa halmstrån i vardagen istället och klamrade mig fast vid känslan av att det känns bättre. För det gör det - när jag inte känner efter... Komplicerat, mänskligt och jobbigt. Men hoppfullt - äntligen.
Postat i: Personligt Permalink Kommentarer [3]
Kan man må dåligt av att känna efter?
I alla fall har jag tänkt lägga ner det där schemat för någon dag eller så för då jag glömmer bort att känna efter mår jag mycket bättre. Men någonstans är det väl meningen att jag ska plocka fram den där frågan - hur mår jag... Jag var bara inte helt beredd på svaret jag fick.
Att bara vara, att bara existera kan vara ganska befriande. Ska ta lite ny sats och fortsätta om någon dag eller så när jag är beredd på att plocka fram känslorna igen och föra ner dem på papper.
Anledningen till den här terapin är ett långvarit djupt sorgearbete som jag försöker ta mig igenom. Livet heter det väl säger de. Det här med att mista närstående kring sig. Det är ju en del av livet man helt enkelt måste lära sig att hantera. Nåja, jag har kommit en lång bit på vägen. Så länge man är på väg framåt så är man ju på rätt håll. Sen att jag tar mig en djupdykning ibland betyder ju inte att jag kommit vilse utan bara att jag stannat upp ett steg på vägen.
Postat i: Personligt Permalink Kommentarer [8]
2 november
kl. 23:38
Funderar lite över det där med den kognitiva terapin jag skulle påbörja. Fick ett typ av schema där jag på timmesbasis skulle fylla i hur jag mådde. Angående stress, sorg och frustation. Det är bara det att om jag ständigt ska känna efter hur jag egentligen mår plockar jag ju fram känslorna och är tvungen att fråga mig själv om hur jag mår. Jag som blivit så duktig på att dölja känslorna bakom att inte känna utan göra allt annat.
I alla fall har jag tänkt lägga ner det där schemat för någon dag eller så för då jag glömmer bort att känna efter mår jag mycket bättre. Men någonstans är det väl meningen att jag ska plocka fram den där frågan - hur mår jag... Jag var bara inte helt beredd på svaret jag fick.
Att bara vara, att bara existera kan vara ganska befriande. Ska ta lite ny sats och fortsätta om någon dag eller så när jag är beredd på att plocka fram känslorna igen och föra ner dem på papper.
Anledningen till den här terapin är ett långvarit djupt sorgearbete som jag försöker ta mig igenom. Livet heter det väl säger de. Det här med att mista närstående kring sig. Det är ju en del av livet man helt enkelt måste lära sig att hantera. Nåja, jag har kommit en lång bit på vägen. Så länge man är på väg framåt så är man ju på rätt håll. Sen att jag tar mig en djupdykning ibland betyder ju inte att jag kommit vilse utan bara att jag stannat upp ett steg på vägen.
Postat i: Personligt Permalink Kommentarer [8]
Är nog på väg ner igen
Ja, anledningar finns det gott om. Men vad ska jag göra för att hantera stressen? Måste se till att komma iväg och träna för fysisk träning gör själen gott. Måste också hitta en balans där inte studierna jagar mig vilket de gör just nu. Måste hitta ett sätt att stoppa det här innan jag är nere rejält igen. Det är lite underligt för nu är det så att istället för uppgångar och nergångar i ett ständigt växlande flöde så verkar det som om jag blir allt mer upprörd allt mer sällan när det väl är dags. Nu är det snart två månader sedan förra lågvattennivån som verkligen skrämde mig.
Ska försöka sätta saker och ting i ett perspektiv också och sätta mig och göra upp en mental lista på saker och ting som är bra. Det finns många sådana saker i mitt liv. Gäller bara att försöka sammanfatta dem emellanåt också när man behöver och känna tacksamhet för det.
Postat i: Personligt Permalink Kommentarer [13]
24 oktober
kl. 07:58
Börjar känna igen symptomen. De djupa andetagen, stressen som växer till sig och de många flackande tankarna. Frågan är vad jag ska göra åt det för att hantera det den här gången. Har mycket stressigt schema just nu i vardagen med ungefär 150 sidors läsning och uppgifter nästan dagligen i skolan. Stressen av svärmors död och den i kombination med att vi ska fira äldsta dotterns myndighetsdag om ett fåtal dagar. Fester och halloween i kombination med gravsmyckning och långt till graven och en nästan obrukbar bil som förhindrar oss från att ta oss dit. Känslomässig och framtidsstress på grund av alla politiska beslut som inte bara drabbar mig utan även straffar barnen för att de inte fötts med silversked i munnen. Tandläkarbesök idag som jag verkligen avskyr.
Ja, anledningar finns det gott om. Men vad ska jag göra för att hantera stressen? Måste se till att komma iväg och träna för fysisk träning gör själen gott. Måste också hitta en balans där inte studierna jagar mig vilket de gör just nu. Måste hitta ett sätt att stoppa det här innan jag är nere rejält igen. Det är lite underligt för nu är det så att istället för uppgångar och nergångar i ett ständigt växlande flöde så verkar det som om jag blir allt mer upprörd allt mer sällan när det väl är dags. Nu är det snart två månader sedan förra lågvattennivån som verkligen skrämde mig.
Ska försöka sätta saker och ting i ett perspektiv också och sätta mig och göra upp en mental lista på saker och ting som är bra. Det finns många sådana saker i mitt liv. Gäller bara att försöka sammanfatta dem emellanåt också när man behöver och känna tacksamhet för det.
Postat i: Personligt Permalink Kommentarer [13]
Barnens farmor riktigt dålig
Detta då samtidigt som vi firar födelsedag för mellentjejen idag. Blir lite uppbrutet. Jag får stanna här hemma och hålla i kalaset - fast jag hellre skulle viljat vara med och möta svärmor.
Vid sådana här tillfällen är man glad över att man har en god relation till sin svärmor då det annars vore ganska svårt att vara ett bra stöd till min man.
Splittrad dag med andra ord.
Postat i: Personligt Permalink Kommentarer [5]
8 september
kl. 15:13
Snart kommer barnen nog inte heller ha en farmor. Mormor gick bort förra sommaren och nu ligger farmor riktigt illa däran. Hjärntumör är ingenting att leka med och tydligen har den börjat skena iväg så det verkar vara bara en fråga om tid.
Detta då samtidigt som vi firar födelsedag för mellentjejen idag. Blir lite uppbrutet. Jag får stanna här hemma och hålla i kalaset - fast jag hellre skulle viljat vara med och möta svärmor.
Vid sådana här tillfällen är man glad över att man har en god relation till sin svärmor då det annars vore ganska svårt att vara ett bra stöd till min man.
Splittrad dag med andra ord.
Postat i: Personligt Permalink Kommentarer [5]
Positiv grundsyn
Det är inte bara i de stora frågorna utan hela min vardag är nog egentligen fylld av den typen av hantering av situationer. Bara medan jag åkte iväg på träningen var det ett par situationer som jag själv noterade. Först när jag skulle cykla dit hade jag en väldigt intensiv motvind. Jag funderar då inte över motvinden utan konstaterar att - Vad bra då har jag medvind hem när jag är trött efter träningen. När jag var nästan hemma med cykeln, matvaror och träningskläder börjdade det att ösregna. Då skulle man tro att man förbannar sin otur - nehä, då tänker man att - Vilken tur att jag klarade mig så långt.
Postat i: Personligt Permalink Kommentarer [7]
4 september
kl. 14:29
Jag funderade lite på vad det är som hjälper mig igenom när jag känner att jag faller. Jag kom enhetligt överens med mig själv om att det måste vara min egntligt väldigt positiva grundsyn. Det jag ibland brukar kalla för idiotoptimism. Den där lilla rösten i huvudet som hela tiden tar fram något positivt - hur mörkt det än kan tyckas vara.
Det är inte bara i de stora frågorna utan hela min vardag är nog egentligen fylld av den typen av hantering av situationer. Bara medan jag åkte iväg på träningen var det ett par situationer som jag själv noterade. Först när jag skulle cykla dit hade jag en väldigt intensiv motvind. Jag funderar då inte över motvinden utan konstaterar att - Vad bra då har jag medvind hem när jag är trött efter träningen. När jag var nästan hemma med cykeln, matvaror och träningskläder börjdade det att ösregna. Då skulle man tro att man förbannar sin otur - nehä, då tänker man att - Vilken tur att jag klarade mig så långt.
Postat i: Personligt Permalink Kommentarer [7]
Borgarnas valmanifest
"Det kan emellertid inte uteslutas att ytterligare åtgärder för att minska de offentliga utgifterna blir nödvändiga. Det kan också bli nödvändigt att andra reformer, som inte är direkt inriktade på att stärka jobbprogrammet, genomförs i ett långsammare tempo."
Socialdemokraterna har gjort den stora tabben att utgå från att folk vill ha förbättrade villkor då det gäller bidragsberoende vilket nog inte ligger i linje med vad gemene man anser. Nu har de sopat banan åt borgarna och idag är att frysa alla nivåer en ren vinst för de grupper man avser.
Jag är relativt övertygad om att de senare valmanifestutspelen har satt de sista spikarna i ett långvarigt socialistiskt styre. Vi kommer med stor säkerhet att få en ny regering efter valet. Jag ser inte fram emot det för jag minns när det senast sakta började smyga sig på vad det egentligen innebar. Att de siffror man skulle justera, de offentliga utgifterna man skulle spara på, egentligen innebar att barngrupper blev större på dagis, många blev arbetslösa etc. etc. Vi glömmer lätt bort att bakom de sparåtgärder man tänker använda sig av finns vanliga människor och konkreta åtgärder påverkar både barn, sjuka och gamla runt omkring oss.
Förhoppningsvis lärde man sig efter förra omgången att det inte går att köra med tung truck över den samhällsnivån som man samtidigt vill plantera sina plantor över. Förra gången blev ju tiden väldigt begränsad. Ska man ha någon som helst chans att behålla makten efter nästa val så kan man inte beskära plantorna i samhället lika hårt. Det måste man nog insett, väl?
Postat i: Personligt Permalink Kommentarer [7]
23 augusti
kl. 13:40
Mycket mer genomtänkt än Socialdemokraternas. Det återstår bara en fråga och det är hur det ska finansieras i slutänden. De gjorde ju en smart sak och det var att frysa arbetslöshetsersättningen men samtidigt lägger man in ett stort MEN i allt man lovar:
"Det kan emellertid inte uteslutas att ytterligare åtgärder för att minska de offentliga utgifterna blir nödvändiga. Det kan också bli nödvändigt att andra reformer, som inte är direkt inriktade på att stärka jobbprogrammet, genomförs i ett långsammare tempo."
Socialdemokraterna har gjort den stora tabben att utgå från att folk vill ha förbättrade villkor då det gäller bidragsberoende vilket nog inte ligger i linje med vad gemene man anser. Nu har de sopat banan åt borgarna och idag är att frysa alla nivåer en ren vinst för de grupper man avser.
Jag är relativt övertygad om att de senare valmanifestutspelen har satt de sista spikarna i ett långvarigt socialistiskt styre. Vi kommer med stor säkerhet att få en ny regering efter valet. Jag ser inte fram emot det för jag minns när det senast sakta började smyga sig på vad det egentligen innebar. Att de siffror man skulle justera, de offentliga utgifterna man skulle spara på, egentligen innebar att barngrupper blev större på dagis, många blev arbetslösa etc. etc. Vi glömmer lätt bort att bakom de sparåtgärder man tänker använda sig av finns vanliga människor och konkreta åtgärder påverkar både barn, sjuka och gamla runt omkring oss.
Förhoppningsvis lärde man sig efter förra omgången att det inte går att köra med tung truck över den samhällsnivån som man samtidigt vill plantera sina plantor över. Förra gången blev ju tiden väldigt begränsad. Ska man ha någon som helst chans att behålla makten efter nästa val så kan man inte beskära plantorna i samhället lika hårt. Det måste man nog insett, väl?
Postat i: Personligt Permalink Kommentarer [7]
Den medicinen fungerar alltid
Min älskades händer
som lugnar, känner,
värmer och bränner
Min älskades händer
kan lösa upp alla hårda knutar
kan göra mig lugn igen
- det är en medicin som fungerar för mig
Postat i: Personligt Permalink Kommentarer [5]
17 augusti
kl. 09:53
Min älskades händer som lugnar, känner,
värmer och bränner
Min älskades händer
kan lösa upp alla hårda knutar
kan göra mig lugn igen
- det är en medicin som fungerar för mig
Postat i: Personligt Permalink Kommentarer [5]