Ångestens fula ansikte
Förra året gick jag ner ungefär en vecka innan jul. Tanken på jul utan mamma var så smärtsam så smärtsam. Det här året var man beredd på att tiden innan kunde innebära ångest och då förflöt julen relativt friktionsfritt. Men nu dagarna efteråt är det uppror i mitt innersta. Det river i själen och jag är stingslig och skör.
Men jag ska igenom - detta också. Har fått göra upp mina göra-listor igen. Det är som när jag släpper de där listorna och bara flyter fritt så letar sig ångesten fram. Jag är bara beredd att skicka fram den i små doser men när tiden finns så strömmar den fram obruten.
Så det här med ledighet och att bara vara är inte alls så rofyllt för min del. Jag undertrycker ångesten mycket bättre om jag har saker och ting som fyller ut min dag. Däremellan måste jag hitta små andningsställen där jag låter den komma fram i begränsad form, lite lagom - istället.
Idag blir det strikt listleverne med en lista som försök för att slippa släppa fram ångesten. Julångesten. Saknadens och smärtans ångest. Innan den tar över dagen ska jag ta över den.
Postat i: Personligt Permalink Kommentarer [2]
27 december
kl. 11:22
Man kan liksom aldrig lita på ångesten. Den kommer oftast när man minst anar det och intar gärna nya skepnader.
Förra året gick jag ner ungefär en vecka innan jul. Tanken på jul utan mamma var så smärtsam så smärtsam. Det här året var man beredd på att tiden innan kunde innebära ångest och då förflöt julen relativt friktionsfritt. Men nu dagarna efteråt är det uppror i mitt innersta. Det river i själen och jag är stingslig och skör.
Men jag ska igenom - detta också. Har fått göra upp mina göra-listor igen. Det är som när jag släpper de där listorna och bara flyter fritt så letar sig ångesten fram. Jag är bara beredd att skicka fram den i små doser men när tiden finns så strömmar den fram obruten.
Så det här med ledighet och att bara vara är inte alls så rofyllt för min del. Jag undertrycker ångesten mycket bättre om jag har saker och ting som fyller ut min dag. Däremellan måste jag hitta små andningsställen där jag låter den komma fram i begränsad form, lite lagom - istället.
Idag blir det strikt listleverne med en lista som försök för att slippa släppa fram ångesten. Julångesten. Saknadens och smärtans ångest. Innan den tar över dagen ska jag ta över den.
Postat i: Personligt Permalink Kommentarer [2]
Skriv en kommentar:
Kommentarer är avstängda för detta inlägg
Skrivet av Gunilla den 27 december, 2006 kl. 12:01 #
Skrivet av Vardagstankar den 27 december, 2006 kl. 13:45 #