Multimammans blogg om livet och döden och allt där emellan. Dock ingenting för modeintresserade.



« maj 2012
måtiontofrlösö
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
   
       
Idag
Kategorier

Senaste kommentarer

Senaste inläggen

Navigering

Sidvisningar idag: 6


RSS
« Naturligtvis ska... | Hem | Inköpta badkläder »
Folkpartiet vill tvinga mig
20 april kl. 09:16
Idag kan man läsa i Aftonbladet att: Fp vill tvinga pappor ta hälften av barnsjukdagar

Tydligen är det så att mammorna tar ut 64 % av vård-av-barn-dagar, även kallade VAB.

För vår familjs skull skulle det inte innebära att tvinga pappan utan att tvinga mamman att ta ut hälften. Så det gäller liksom på bägge håll, vilket tydligen inte föresvävar många.

Med andra ord för oss som kommit en väg på jämlikhetens långa väg är det tre steg fram och fyra bak. Har aldrig tyckt särskilt bra om milimeterrättvisa och särskilt inte när det inte finns någon anledning till att toppstyra saker och ting. Det är som om man utgår från att detta är en konflikt i vår familj och så ska man lösa den konflikten genom milimeterrättvisa åt oss. Det gör att jag känner mig kränkt då det gäller min integritet. Vi löser våra problem själv och här är det inget problem så varför ska då någon komma in och pådyvla oss ett system för att lösa en konflikt som inte existerar hos oss?

Det här är lika löljligt som att tvinga mig att stå varannan gång som jag kissar och sitta varannan gång för det är i vårt fall totalt meningslöst och frågan är varför vi ska straffas för att andra inte har jämlika förhållanden. Det har jag aldrig lyckats förstå.

Postat i: Politik  Permalink   Kommentarer [14]  
 
Kommentarer:

Jag tycker nog inte alls att det förslaget går att jämföra med att stå och kissa och sitta och kissa varannan gång *s* På vilket sätt påverkar dina toalettvanor någonting liksom? 's* Det är ju allmänt känt att arbetsgivare drar sig för att anställa kvinnor eftersom kvinnor i det stora hela tar ut mer föräldrarledighet och ledigdagar för vård av sjukt barn. Det finns ju givetvis alltid undantag som i ditt fall där mannen tar ut mer ledigdagar för vård av sjukt barn eller som i mitt fall där vi kör med millimeter rättvisa. Men i det stora hela ser det alltså inte ut så, och följden av det blir att kvinnor diskrimineras på arbetsmarknaden. Även de kvinnor som valt att inte skaffa några barn. En politikers jobb är ju att lösa det problemet och se samhället ur ett större perspektiv utan att ta hänsyn till enskilda undantag som dig och mig. I bland måste man offra sig för en större sak liksom

Skrivet av A den 20 april, 2007 kl. 11:15 #

Nej, millimeterrättvisa kan ju kännas larvigt, men samtidigt håller jag med A här; det handlar om att använda politik för att uppnå större jämställdhet. Var det inte Margareta Winberg som försökte få till ett beslut om att föräldraledigheten ska delas lika mellan mamman och pappan? Det förslaget stödde i alla fall jag helhjärtat. Om man vill att bägge föräldrar ska ta ett lika stort ansvar för sina barn tror jag inte det räcker med kampanjer. I alla fall inte om vi inte kan tänka oss att vänta några hundra år till, minst. Ska det gå snabbare krävs lagstiftning. På jämställdhetsområdet är jag övertygad om att man får välja mellan att inte mycket händer, men att alla får göra som de vill, eller tvingande lagar (mindre beslutandefrihet men större jämställdhet).

Skrivet av Annie alias UFOt den 20 april, 2007 kl. 11:34 #

Nu menar jag inte att A är larvig som kör med millimeterrättvisa, utan att folk i gemen kan tycka det (som ett uttryck för ett överbyråkratiserat samhälle där man får smäll på fingrarna om man inte gör exakt rätt enligt lagens bokstav)

Skrivet av Annie alias UFOt den 20 april, 2007 kl. 11:37 #

Jag ogillar kvoteringar av alla slag.

Skrivet av <A HREF="http://blogg.passagen.se/pja835">Tigerkaxman</A> den 20 april, 2007 kl. 13:47 #

Ja men om vi tillhör de som väger över så det inte är 72 % som tas ut av kvinnor varför ska då vår familj drabbas av milimeterrättvisa? Milimetarrättvisa kanske är något som fungerar i vissa familjer men inte i vår. Förstår inte det. Vi har hela tillvaron alla år och hela skoltiden planerat hur vi gör i vår familj. Så kommer det förslag där de går in och säger ajabaja det här fixar ni inte själv så vi tar över Ert ansvar. Det kan irritera mig. Som jag ser det ska vår familj vara med i den allmäna fostran och hjälpa dem som inte kan lösa det. Men i mina ögon är det lika verkningsfullt som att tvinga ett företag med flest anställda kvinnor i chefsposition att dela med sig av platserna för att det ska vara mer jämlikt i samhället. Stå varannan gång och sitta varannan var mer en metafor över det meningslösa i det hela. Varför ska de drabbas där det inte föreligger några problem. Sätt åt de familjer där det inte fungerar istället.

Skrivet av Vardagstankar den 20 april, 2007 kl. 16:02 #

Jag tycker tanken är ganska god. I vårt fall var det alltid bråk om vem som hade mest på jobbet och vem som skulle vara hemma....

Skrivet av Veronica den 20 april, 2007 kl. 19:18 #

Ja men om det INTE är bråk och man är rörande överens om det var gång på alla håll och jämkar bägge redan :) det är då det blir lite knöligt det där.

Skrivet av Vardagstankar den 20 april, 2007 kl. 19:38 #

Jag förstår att det skulle bli tokigt i ert fall, men frågan är om det inte går att konstruera ett förslag som går ut på att mannen tar minst 50 procent? Å andra sidan, man vet ju aldrig hur många vab-dagar det blir, så det är svårt att reglera överhuvudtaget. Det är ju en annan femma med föräldraledigheten, det är ju ett fast antal dagar. Jag är egentligen rätt liberal av mig (dock inte anknuten till fp bara för det), men när det kommer till just jämställdhet blir jag plötsligt militant. Jag tror det har att göra med att jag aldrig blev särskilt "flickigt" uppfostrad och itutad var flickor/kvinnor bör och inte bör göra. Det var inte förrän jag blev lite äldre som jag förstod att det finns en massa mer eller mindre underförstådda värderingar och krav om hur kvinnor ska leva sina liv, något som rimmar illa med vad som sägs officiellt om att alla ska ha samma chanser. Det blev en riktig chock för mig, och det gör mig så förbannad.

Skrivet av Annie alias UFOt den 21 april, 2007 kl. 01:21 #

Så var det nog lite för mig med. Jag har alltid blivit uppfostrad till att tro på mina möjligheter. Så jag är också arg och har varit men jag blir inte mindre arg av att när man då fixat till det ska bli pådyvlad sämre lösningar eller i alla fall mer kortsiktiga. Vi har liksom ett helt barnliv inte bara de första åren att ta hänsyn till. Att jag stannade hemma mest under första året kompenserar vi mycket genom att dels pappan tog ut en dag i veckan under andra året och sedan är hemma mest med barnen när de varit sjuka samt tar ut ledighet under deras lov. Han får kontinuitet jag fick intensivitet. Men det har vart vårt sätt att ordna det eftersom våra barn inte fått välling. Vi har varit överens om det och arbetsförhållandena för gubben har varit sådana under de perioderna att vi haft väldigt mycket tid tillsammans ändå. Han har kommit hem vid tre-draget på em. Vi har hela vägen prioriterat så mycket tid vi kan bägge ihop med barnen. Vi kommer säkert hitta lösningar som passar oss vidare med men vi har alltid planerat längre tid än under först året.

Skrivet av Vardagstankar den 21 april, 2007 kl. 08:54 #

"En politikers jobb är ju att lösa det problemet och se samhället ur ett större perspektiv utan att ta hänsyn till enskilda undantag som dig och mig. I bland måste man offra sig för en större sak liksom " Så talar en äkta feminist. Ideologin går före enskilda människors behov. Eftersom feminister tillhör en minoritet så borde kanske de offra sig istället.

Skrivet av Squigg den 21 april, 2007 kl. 13:20 #

Men varför ska jag "offra" mig för saken när jag så att säga redan tagit saken i egna händer. Nåja, vi fixar väl det med men det är som att tvinga de som kör mot grönt ljus att börja köra mot oranget :)

Skrivet av Vardagstankar den 21 april, 2007 kl. 19:46 #

Börjar ana feministiska motvindar. Så härligt när ni säger emot varandra. Som en frisk fläkt i ansiktet. Klart inte du ska behöva offra dig ;)

Skrivet av Squigg den 21 april, 2007 kl. 22:36 #

Jag är helt klart för att kvinnor och män ska vara jämlika. Jag har väldigt svårt att motivera varför män har högre lön än kvinnor inför mina söner och döttrar. Vi har ett jämlikt förhållande redan. Men har inte valt modell "milimeterrättvisa". Milimeterrättvisa är ingenting jag tror på vare sig det gäller barnuppfostran eller jämställdhet. Det behöver inte vara på milimetern utan det är principerna och möjligheterna som ska finnas och vara lika. Om vi då har ett jämlikt förhållande där vi bägge är nöjda. Där vi i detta fallet väger över skålen på andra hållet så känns det lite surt att bli bestraffad av milimeterpolitik. Men å andra sidan skulle jag välja mellan att ingenting hände och att vi skulle ändra vårt redan fungerande system hade jag alla dagar valt att ändra hur vi gör. Jag är för jämlikhet inte mot män så att säga. Vet inte om det är motvindar eller bara protest :) Men jag ändrar mig vilken dag som helst om det innebär att någon känner att de kan dra fram jämlikheten ett snäpp.

Skrivet av Vardagstankar den 21 april, 2007 kl. 22:58 #

Den feministiska backlashen beror på att man inte valt att se människor som individer och ställer grupper mot varandra. Precis som att alla män skulle vara på ett sätt och kvinnor på ett annat. I verkligheten är vi alla olika och har olika behov. Fast i grunden ändå lika. Somliga vill kanske ha mer ansvar för hem och barn och borde då inte hindras av en statlig ideologi. Låt folk bestämma själva och tillåt männen delta i jämställdheten. Feminismen har ställt dem helt åt sidan och valt att betrakta dem som andra klassens människor. Vi sysslar ju alltid med härskartekniker och försöker sno åt oss allt ;) Eller så kan man inse att vi lever i ett system som ställer dessa krav på män. Att gå på dem som personer är helt fel.

Skrivet av Squigg den 22 april, 2007 kl. 15:54 #

Skriv en kommentar:

Kommentarer är avstängda för detta inlägg