Nu har vi påbörjat operation ändra rum och rensa ur. Idag har vi en gediger lista över saker vi ska försöka få ordning på. Det är tacksamt när man ser saker och ting ta form, även om man blir ganska trött av att flänga på i det här tempot.
Men det är ju ingen hemlighet att tempo nog är ett epitet som passar mig. Jag är alltid i full fart vare sig det gäller skolan eller hemmet eller trädgården eller allt. Jag kan liksom inte ta det lilla lugna. Sanningsenligt blir jag stressad av saktfärdighet. Förmodligen något som hade varit nyttigt att arbeta lite med. Får väl se till att göra det.
Annars maler det bara i bakhuvudet att denna frenetiska listvardag eller målvardag egentligen är ett försök att undvika det oundvikliga. Det är nu bara någon vecka till treårsdagen av mammas bortgång. Jag brukar ju falla pladask när sommaren sätter in och man inte är i full gång eller rättare sagt när kroppen och skallen får möjlighet att fortsätta bearbeta sorgen. Men det är faktiskt så att sorgen har lagt sig lite. Inte saknaden men den otröstliga sorgen. Men rädslan finns där att återigen hamna i en sommardepression. Mina depressioner har jag ju genomlidit utan att ta till tabletter. Jag tror inte att tabletter gör så att man kommer igenom en sorg.
Men som sagt - det går på rätt håll. Men en viss rädlsa lurar där under ytan.
Postat i: Sorg Permalink Kommentarer [2]
Usch ja. Jag kan förstå din rädsla, den är helt naturlig.
*tänker på*
Skrivet av *P* den 23 juni, 2008 kl. 10:15 #
Kram, kram, kram till alltid lika goa *P*
Skrivet av Vardagstankar den 23 juni, 2008 kl. 11:47 #