Multimammans blogg om livet och döden och allt där emellan. Dock ingenting för modeintresserade.



« maj 2012
tiontofr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
   
       
Idag

Sidvisningar idag: 94


RSS
Vi är alla experter på skolan?
12 oktober kl. 10:51
De flesta svenskar har det gemensamma att de anser sig vara experter på skolan, de har ju själv gått där och vet vad de pratar om. Nåja, de har ju åtminstone för väldigt länge sedan gått där när förhållandena var helt annorlunda. Eller egentligen har de väldigt dålig koll på hur skolan ser ut just idag i dag från ett inutiperspektiv baserat på egna erfarenheter.

Denna massexpertism är förödande. Det är hemskt mycket politiskt tyckande om hur vi ska göra för "att komma till rätta med det stora kunskapsproblemet". De man egentligen borde fråga är de utbildade lärare som arbetar inom verksamheten men till skillnad från andra verksamheter betraktas de snarare som en del av problemet än de verkliga experterna inom området.

Om vi ska ha bokstavsbetyg, sifferbetyg, om vi ska prioritera kunskap eller socialisering, vilka biroller lärarna måste finna sig i då det gäller sociala inslag och allt prat om en likvärdig skola. För att inte tala om den relativt nya diskussionen om dåliga rektorer som behöver fem års utbildning och möjlighet att slänga ut olämpliga lärare från utbildningen och inträdesprov till lärarutbildningen. Tyckande från föräldrar om hur det borde vara och om vikten av att behålla de där lärarna som inte är utbildade för är de inte bättre?

Väldigt mycket tyckande av "alla". De enda man inte hör så mycket om i debatten är från lärarna. Det kan ju till viss del ha att göra med att det är de som kryper på knäna i tyckandets verksamhet och är de som ställs inför allt detta tyckande i form av ständiga omorganiseringar efter politisk korrekthet. Vad hjälper exempelvis verktyget att ha inträdesprov till lärarutbildningen och rätt att slänga ut någon när det fortfarande är en stor del som arbetar inom verksamheten som inte har någon som helst pedagogisk utbildning och bara i bästa fall har en kunskap i ett ämne? Om det inte samtidigt finns någon form av krav på att lärare ska ha utbildning så hjälper det knappast att slänga ut folk från lärarutbildningen för då kan de ju bara börja arbeta som outbildade lärare istället.

All denna politiska diskussion verkar bottna i en tävling om mest politisk korrekthet och vilka vindar som för för närvarande. Lärarna slängs hit och dit det sägs att det ska det vara kunskap som prioriteras samtidigt som de åläggs allt fler sociala arbetsuppgifter utan att för den sakens skull få mer resurser till sitt förfogande. Man har dragit in alla människor som tidigare var runtompersonal.

Naturligtvis borde alla lärare vara utbildade. Hade exempelvis sjukvården haft samma andel obehöriga personal hade det varit många dödsfall och inte sjutton hade man börjat diskutera huruvida det berodde på om ambulansen var röd eller blå eller om akutintaget skulle ligga i mitten eller om ortopeden skulle prioriteras framför kirugen.

Det finns ett mycket enkelt sätt att få ordning på "skolproblemet". Kräv att all personal som arbetar med eleverna ska vara utbildade i vad de gör samtidigt kanske i kombination med inträdesprov och lättare att göra sig av med olämpliga kandidater inom lärarutbildningen. Kräv kompetent ledning och de där som saknar adekvat utbildning inom pedagogik och de ämnen som de undervisar i, de kan ju utgöra den runtompersonal som faktiskt också krävs idag för att ta hand om allt annat som inte har med själva skolarbetet att göra som idag ålagts läraren. Och framför allt låt lärarna och rektorerna vara experterna på sin egen verksamhet och inte de populistiska vindarna. Satsa mer än ord på utbildning och tillsätt adekvata tjänster i svenska för invandrare, specialpedagoger för inlärningsproblem och fler människor som tar hand om den psykosociala hälsan hos eleverna. Och ARBETSRO ändra inte systemet en gång om året.

Då hade det inte varit så nödvändigt att diskutera om det skulle vara bokstäver eller siffror om betygen skulle kommit i ettan, sexan eller åttan för då hade det funnits en kompetens som skulle kunnat ta hand om problemen i verksamheten.

Skolan är inte vad den var när vi gick där. Det finns inte en sak som skiljer utan hundra. Och idag är det bara en del skolor i en del områden som ens kan förefalla påminna om vad vi tycker oss veta så mycket om.

Postat i: Betraktelser  Permalink    
 
Kommentarer:

Skriv en kommentar:

Kommentarer är avstängda för detta inlägg