Jag letade lite bland mina noveller och fann följande. Jag kommer ihåg att jag skrev den under en kurs i "Hur skriver man" på Komvux men jag kommer inte ihåg bakgrunden till uppgiften. Den är inte lång, men väl lite kymig. Trevlig läsning ;-)
Solen stod högt på himlen och Maria låg och halvsov på en sandstrand vid Medelhavet. Plötsligt kände hon något som stack till på kinden och hon lyfte handen och viftade bort det. Sedan föll hon åter i den lätta slummer hon haft innan hon blev störd.
Ett par veckor senare, efter hemkomsten från utlandet satt Maria i väntrummet på Dr. Johanssons mottagning. Hon kände på bölden som hon hade på kinden. Den hade vuxit sedan hon kom hem och hon hade till slut gått till läkare för att finna orsaken till den.
Maria hörde sitt namn ropas upp och hon följde sköterskan in i läkarens mottagningsrum. En gråhårig, distingerad herre reste sig från skrivbordet och kom emot henne.
- God dag, hälsade Dr. Johansson och skakade hennes hand. Vad
kan jag hjälpa dig med?
- Jag har fått en böld här på kinden, förklarade Maria och pekade på
sin uppsvullna kind. Jag är orolig för att det ska vara något farligt.
Läkaren klämde och petade på bölden, och skakade sedan på huvudet.
- Det är ingen fara med den. Den brister av sig själv sedan.
Lugnad av beskedet gick Maria hem.
Ett par dagar senare hade dock bölden vuxit ännu mer och nu desto mer oroad bestämde hon sig för att konsultera ytterligare en läkare för att se om han hade en annan åsikt.
Dr. Olsson tog lite längre tid på sig att undersöka bölden, medan Maria oroligt väntade på hans utlåtande.
- Nej, jag kan inte se att det är något särskilt utan den måste få brista av sig själv.
- Men, protesterade Maria. Är Ni säker på att det inte är något
farligt?
- Ja, den måste bara brista av sig själv.
Maria var fortfarande inte helt lugnad av beskedet hon fick, men fann sig i det, för två läkare kunde ju inte ha fel. Eller?
En natt, då ytterligare några dagar förflutit, vaknade Maria av att bölden började brista. Under de sista dagarna hade den växt till oproportionerlig storlek. Hon steg upp ur sängen, tände lampan i badrummet och såg sig i spegeln. Hon skrek hysteriskt då hon såg hur det kryllade massor av små spindlar ur bölden och över hela hennes kind. Till slut hade den brustit av sig själv.
Postat i: Noveller Permalink Kommentarer [0]