Kramen
Följde henne genom folkmassans myller
Hans bruna ögon var fulla av känslor
Hon kunde ana att han ville att
människorna bara skulle försvinna
Lämna fri väg för honom att nå henne
Hans blick gav henne rysningar
Aldrig tidigare hade han visat så mycket
Till slut nådde de varandra
Han slöt henne i sin famn
Kramade hårt
och hon njöt
Njöt av hans närhet, värme,
av honom
Alldeles för snart tog det slut
Det blev kallt och tomt
Hon saknade hans doft, hans värme
Honom
Men hon visste att det skulle bli dem igen
Postat i: Dikter Permalink Kommentarer [0]
28 april
kl. 22:34
Hon kände hur hans blick följde henneFöljde henne genom folkmassans myller
Hans bruna ögon var fulla av känslor
Hon kunde ana att han ville att
människorna bara skulle försvinna
Lämna fri väg för honom att nå henne
Hans blick gav henne rysningar
Aldrig tidigare hade han visat så mycket
Till slut nådde de varandra
Han slöt henne i sin famn
Kramade hårt
och hon njöt
Njöt av hans närhet, värme,
av honom
Alldeles för snart tog det slut
Det blev kallt och tomt
Hon saknade hans doft, hans värme
Honom
Men hon visste att det skulle bli dem igen
Postat i: Dikter Permalink Kommentarer [0]
Trackback URL: http://blogg.passagen.se/nettzi/entry/kramen
Kommentarer:
Skriv en kommentar:







