Ja, vad ska man säga? Ett stort ställe med stort dansgolv, buggbana, kaffestugan, fullständiga rättigheter och disco. En väldig blandning utav folk men det i kombination med alkohol gjorde det inte till det bästa stället som jag har varit på. Jag vill kunna dansa utan att riskera få en glasbit i foten eller ett cigarettmärke på armen. Och det kunde man inte riktigt här. Sedan kan jag inte riktigt förstå hur man kan ha vakter men att man inte använder dem. Och folk borde ha bättre vett än att gå på dansgolvet med flaskor och cigaretter i händerna. Men som sagt, när spriten går in så går vettet ut. Det är ju en av de saker som jag inte riktigt tycker om, när folk dricker för mycket. Jag förstår helt enkelt inte tjusningen. Ett strålande exempel är P som vaknade i en fyllecell i Uddevall förra söndagsmorgonen men som ändå inte kunde följa med igår pga bakfylla. Varför inte ta lärdom av misstagen?

Jag var nästan säker när vi var på väg uppåt med hjälp utav Gps:n att vi kom alldeles galet, men den visade en liten omväg över Mariestad istället för att köra via Skövde. Fast fram kom vi och nästan den första jag fick syn på var danskillen från Malung . Kvällen började helt enkelt mycket bra och fortsatte så. Även om jag inte dansade så mycket mer än med honom. Jag är ju sådan att jag gärna vill kolla in utbudet innan jag rycker tag i någon och jag hittade inte riktigt någon som jag fastnade för. Vi får se om det blir bättre i Alingsåsparken ikväll. För dit ska jag för att kolla in Scotts.

Det är dock konstigt hur karlar genast kan sätta igång tankar hos oss kvinnor med bara några få ord. Det hände en sak igår kväll vid en tidpunkt när jag stod vid ena ingången till dansgolvet och lyssnade till Rolandz med Robert Gustafsson. Danskillen från Malung (haha, bra namn men lite långt kanske) stod snett framför mig och pratade med en annan kille. Plötsligt vänder han sig rätt om emot mig, pekar och utbrister med ett leende: "Hon e det"! Sedan rycker han tag i mig för att vi måste ju dansa till Rolandz. Men min kvinnliga hjärna börjar genast undra vad de pratade om och varför jag var med i konversationen. Dumt och idiotisk, jag vet men ändå funderar jag. För nånstans så vet jag nog att jag skulle kunna falla dit på den här mannen om han visade mig lite grann mer uppmärksamhet än dans.