Tittar in hos min gamla vän bloggen och kan konstatera att vi inte umgåtts sedan i början av augusti. Det känns som en evighet och en ögonblink på samma gång. Hela mitt liv känns förändrat och ändå är det precis som vanligt.

Jag har vänt blad och skriver på ett nytt kapitel. 16 augusti började jag min nya tjänst som förskollärare i en annan kommun. En nybyggd förskola i ett storarbetslag med 40 barn på 6 pedagoger. Mitt första intryck var positivt och nyfiket men också upplevelsen av att bli hängd upp och ned. Från mer eller mindre kaos både psykiskt och fysiskt på jobbet blev det helt plötsligt lugn och ro. Struktur, ordning och fasta ramar. Trots att jag har dubbelt så mycket barn så känns det som att verksamheten är betydligt mer harmonisk.

Jag åker till jobbet och känner att det är bra att åka dit. Självklart finns det dagar, särskilt nu i november, som är tunga men på det stora hela mår jag gott. Mina kollegor är oerhört drivna och inspirerande att arbeta med. Barnen är härliga, pedagogiken intressant och miljön är så färgstark att vistas i. Jag vågar ibland tro att jag är rätt som förskollärare och att det just nu finns en plats för mig.

Under dessa knappa tre månader har jag känt mig mer omtyckt, uppskattad och välkommen än vad jag gjorde på hela tiden i det gamla. Självklart begriper jag att det även beror på mig. Att jag inte trivdes och nu när jag gör det blir jag ett annat "jag". Det är en härlig känsla med spontana kramar från kollegor och sms bara så där!

Det finns en mentor för mig som verkligen är en mentor. Vi bollar tankar om allt mellan himmel och jord. Jag är trygg i att hon kan slå tillbaka bollen men också fånga upp den när så behövs.

Det tunga halvåret jag upplevde finns kvar i minnet som en stärkande erfarenhet. Det kanske är därför som jag uppskattar så mycket att få trivas på mitt arbete.

Ett råd från mig är att våga ge upp och söka nya vägar när du har kört fast. Saker och ting blir inte alltid bättre med tid och tålamod. Det är faktiskt så att ibland blir det fel och då finns det en möjlighet att gå vidare.