Min Spotifyplaylist just nu.

Vet inte vad det är med mig, men jag har inte mått så bra i helgen.. Kanske beror det till viss del på att jag jobbat ganska mycket den här veckan och blivit trött på att ha folk omkring mig hela tiden eller så beror det helt och hållet på att jag är trött på mig själv.

Jag är så fruktansvärt trött på min dåliga självdisciplin! Vi har börjat med vår C-uppsats ("Finns det ett samband mellan vitamin D och insjuknande i multipel skleros?"), men jag kan inte motivera mig till att läsa artiklarna och evidensgradera dem.

Dessutom har jag gått upp i vikt igen, men klarar inte av att göra någonting åt det, fast jag mår illa varje gång jag ser mig själv i spegeln utan kläder.

Jag får snart ut min examen, vilket borde kännas roligt och spännande, men jag känner mig skräckslagen! Oroar mig mycket för hur jag ska få det att gå ihop ekonomiskt i sommar/höst med tanke på att jag inte längre kommer vara student, men jag kommer antagligen inte få tag på ett ordentligt jobb på en gång heller. Arbetsmarknaden för dietister ser inte så ljus ut!

Har gått på flera inspirationsföreläsningar och starta eget träffar den senaste månaden och jag är så imponerad av de personer som har drömmar och som faktiskt vågar förverkliga dem! Jag skulle jättegärna vilja starta ett eget företag, helst en webshop, men det gäller ju verkligen att hitta sin egen nisch.

Önskar att jag bara kunde känna mig optimistisk, men det går inte, åtminstone inte idag. Känner mig väldigt ensam, fast jag vet att jag har många nära och kära som bryr sig om mig.. Hmm.

Jag & Ämma på The Knockouts spelning för några veckor sedan

Anna & jag på samma spelning

Min arbetskamrats fralla som jag var barnvakt åt förra helgen, åååh! :D

För några veckor sedan fick min tatuerare en avbokning, så jag passade på att påbörja minnestatueringen på vaden för min ponny Silver Arrow som fick somna in den 1 februari.

På bilden är tatueringen helt nygjord och inplastad, därav "sörjan" (blod, färg m.m.) innanför plasten. Vi har än så länge bara hunnit göra mulen detaljerad, resten är bara "grunderna". Den 10 mars ska vi göra färdigt tatueringen, d.v.s. detaljer i pannan, runt ögonen, manen, pälsen, banderollen o.s.v.

Jag är i alla fall supernöjd, det ser verkligen ut som Silver!!

Min nya tatuering

Skaffade en ny tatuering i lördags, hos Emil på Buzzstop28, han fick en avbokning så jag kunde komma redan samma dag. Det blev en ganska stor nyckel på höger sida av revbenen, alltså under armen/bredvid bröstet. Den är inte läkt på den här bilden, men det syns ju på ett ungefär hur den ser ut i alla fall. :)

Har även bokat två tatueringstider för att tatuera fötterna i början/mitten av juni, det ska bli skoj! Förhoppningsvis kommer jag ha råd att göra ett roligt porträtt av Silver i lite cartoon-stil innan dess också, har redan pratat med Emil om det och han verkade positivt inställd till idéen.

I måndags hade jag besök av Carina och Erik, vi spelade New Super Mario Bros på mitt Wii, bästa spelet! Har redan varvat hela spelet, men försöker samla ihop alla stora mynt ny så att vi kan spela alla banor i värld nio. Ganska sent på måndagkväll fick jag ett samtal från min mamma som säger att min hästs fodervärd ringt och talat om att han verkar vara förlamad i bakdelen och att veterinären är på väg akut.

Veterinären ringer mig ca 23.30 och talar om att hon försökt flytta på Silver, men att han inte rörde sig ur fläcken. När de försökte knuffa honom bakåt (för att försöka få igång en rörelse) så föll han ihop i hagen och gjorde inte minsta lilla ansats till att ta emot sig eller försöka resa sig upp igen. Fodervärden sa att det syntes på blicken att han gett upp.

Blev tvungen att fatta ett snabbt beslut (det jobbigaste beslut jag någonsin fattat), kunde inte låta min bästa vän sen över 12 år tillbaka ligga ute i snön när det är -20 grader ute, så vi bestämde oss för att låta honom somna in.

Jag grät resten av kvällen, fick ta en sömntablett för att kunna sova.. sen på morgonen pratade jag med mamma i telefonen angående försäkringsnummer, kremering och annat och då började jag gråta igen. Känns så himla konstigt att han inte finns med oss längre, men samtidigt så hade det varit fruktansvärt egoistiskt av mig att låta honom lida efter all den fina tid han gett oss. Han var ju trots allt över 30 år gammal, så hans tid var väl kommen. Sov gott älskade Silver! <3

Silver Arrow & jag, tror bilden är tagen 2002 eller 2003.
Finaste vännen någonsin!