Länge sen man skrev här nu. Undra vad det kan bero på egentligen... hmm blir nog så när den enda bloggare man läser har tagit en paus från de här sidan! Men det finns faktiskt fördelar med att skriva ett inlägg som ingen läser. Det känns mer äkta än att bara rabbla ner med penna och papper i ett block som sedan gömms undan!

Har upptäckt att jag inte bloggar - jag skriver dagbok.

Såååå kära dagbok! Idag har varit en pissig dag och då pratar ja faktiskt inte om vädret. Jag talar om händelser i mitt liv. Vaknade typ 7 ggr innan väckarklockan ringde bara för att jag inte visste när jag skulle till jobbcoachen. Spenderade frukosten med att tänka ut ursäkter för att jag inte sökt dem jobben jag sagt att jag har/skulle ha sökt... Väl på kursen hamnade jag i mongo-gruppen nr1. Shit vilka idioter det finns... Bad nästan en dra åt helvette med... Sen var det hem till inaktiviteten igen. Jag gör fan inget, jag känner ingen och jag pratar nästan inte med någon. Och som den sociala människa jag är så dör en liten bit av mig för varje dag jag är ensam... Hmm undra om man borde styckat upp skiten lite... äh ingen kommer ju läsa det iaf så! Skriver fan inte för att nån ska läsa det heller!

Vi snackade mål idag. Jag har fan ett mål... Mitt mål är att böra känna känslor igen och då pratar jag inte ångest för den har jag nog av som det är. Nä jagpratar sånna varma luddigt rosa känslor!

Märker hur mitt ordföråd blir sämre och sämre i takt med att isoleringen tilltar. Det är en fet jävla nackdel om man känner att man borde träffa nytt folk. Det plus det faktum att det snart luktar lik hemma! Jaja jag sak städa, det är nästa mål jag har. Det och springa blodomloppet!

Så där nu mår jabättre NOT!

Om nån mot förmodan läser det här så kan jag säga att det jag skrev inte alls var det jaghade tänkt skriva!