Jag vet inte hur man umgås med människor, jag vet inte hur man ställer rätt frågot eller hur man håller igång en konversation. Inte så att jag har särskillt många att öva på heller iofs! Jag kan inte ens skriva ett blogginlägg om hur kasst jag mår på rätt sätt.

Jag är en egoistisk man utan ryggrad.

Det enda jag känner är tomhet och bitterhet. När folk ler blir jag irriterad eftersom jag inte kan själv. Och om jag ler gör jag det för att gömma mig. Jag håller med för att det är enklast, jag är tyst eftersom jag inte orkar berätta. Jag blir irriterad för att jag inte kan förmå mig att förstå andra människors känslor och känsloyttringar.

Jag får ångest av att jag kastas in i stressande situationer jag förväntas klara av.

När någon berättar att dem mår bra blir jag bitter för att jag inte gör det!

Sen att jag inte umgås eller letar reda på folk att umgås eller ringer till folk det får ju jag ta på mig, men ibland kan man ju önska att man var en sån person som andra hörde av sig till, iaf ibland!