Vaknar efter ytterligare en natt med konstiga drömmar och taskig sömn. Vaknar upp och vet att idag är det måndag igen... Känner att orken inte finns där och att ryggen värker mer än vanligt, jag kanske borde gå till någon i 2 sekunder innan ångesten över att det kostar pengar slår ner över mig. Bättre att ha ont än att vara fattig tänker jag, det är säkert inget iaf!

 Sen är dagen igång, väcka dotter, fixa frukost, hon har ont i en läppen. Kaffet smakar skit, just helvette jag måste lämna in närvaro lapparna. Dotter ska till sjukhuset idag. Och vipps rusarar hjärnan iväg över alla måsten jag måste göra. Måste måste nåste som ett negativt mantra skapat av ett mörkare jag bara för att hålla mig nere på mattan

Vem vet vart den här dagen slutar, jag vet hur den började, jag känner hur jag balanserar frustrationen mot apatin och försöker hitta en konstruktiv balans där jag kan få något gjort utan att må dåligt över att jag inte gjorde tillräckligt eller stressade för mycket för att få det där lilla jag faktiskt gjorde gjort!

Och klockan är bara 09:01.