Snusa
Skrivet:
22 juli
kl. 11:54
Jag vet vart jag var på väg. Jag vet vart allt som ledde mig led. Har man en gång hittat det man inte visste att man letade efter landar alla tankar och man får lov att pausa i stunden. Just nu finns inget bättre än att vara precis som det är. Jag stannar upp och tar vara på allt det som uppenbarat sig och ständigt växer sig starkare och jag undrar om det finns någon begränsning på den glädje som du lyckas ge mig i varje sekund, varje andetag för det känns som jag så småning om kommer att spricka...
