Det är så snyggt med musik!

Själva konsertlokalen var vacker. Ett luftigt rum med högt, välvt tak.

Och publiken var snygg! Vi kom. Det blev fullsatt!

Ja, jag är kanske extra mottaglig just nu men jag satt bara och log. Musiken gick rakt in. Melodiskt, lite sorgligt och oändligt vackert. Genom. Inuti. Och jag fördes iväg... och jag älskade det... Jag har hört dem förut men blev lika fullkomligt förtjust även denna gång. Jag är så lyckligt lottad kom jag att känna då när jag satt där. Att få vara en del av denna magi som levande musik är.  

Och sen när jag hade lyssnat och njutit en stund kunde jag börja titta på männen som spelade. Välklädda i mörka kostymer. Blanka skor. Den ene stillsam. Lite hopsjunken. Utan att med en min avslöja hur musiken han frambringade ur sitt instrument fick honom att känna. Nästan orörlig. Bara händerna som rörde sig över gitarrhalsen och strängarna. Den andre mannen i stark kontrast. Rörlig. Upprätt. Livlig. Mimik och kroppspråk som tydligt visade hur han spelade. Hur han kände det han spelade och hur han ville att vi skulle känna av det han spelade. De satt sida vid sida på scenen, så väldigt olika men kompletterade och följde varandra i musiken.

För mig blev det en så tydlig bild av hur det kan vara i en relation. Hur det har varit i min relation. En part mer stillsam och tystlåten. En part mer tydlig och gestikulerande. Min man och jag. Så olika...

Men de här två där uppe på scenen åstadkom tillsammans fantastisk musik som gick igenom, överallt, runt omkring.

Sen började jag titta på deras instrument.

En gitarr. Eller flera... Kurviga former i kontrast till hårt spända strängar. Mörkt, blankpolerat trä i kontrast tll inlägg av ljust, skimrande pärlemor och svarta . Små runda knoppar på stämskruvarna. En gitarr som såg misshandlad ut med skavt och slitet trä men som ljöd ännu sprödare och klarare, kanske just därför att den var så... erfaren...

Och saxofonerna... Den tunnare raka sopransaxofonen. Den snirkliga kraftiga barytonsaxofonen med sin stora tratt. Mässing. Glänsande. Blank. Ärgad. Alla små klaffar och ventiler. Runda hål. Hur mässingen reflekterade strålkastarljuset i gnistrande glitter i mina ögon. Hur ljudet lät ömsom klangfullt varmt, ömsom strävt och hetsigt när tempot ökade.

Och sen, plötsligt, kom jag att tänka på vilka vackra ord det finns inom musiken. Forte och pianissimo. Barré. Flageoletter. Vibrato. Intonation. Baryton. Resonans. Mmm... För mig som gillar ord är också det en njutning... Snyggt!

Så efter en kväll fylld av musik som fyllde mig kan jag bara säga:
Tack!


Johan Norberg och Jonas Knutsson

Norrland

Ja jag vet. Jag är nördig. *ler* Men det är så läckert att det går att hitta klipp med Billy Joel där han live spelar en av mina favoritlåtar, Summer, Highland Falls. Inspelat med 30 års mellanrum!

1977: (endast musiken)

1985:

2008:

They say that these are not the best of times
But they're the only times I've ever known
And I believe there is a time for meditation
In cathedrals of our own

Now, I have seen that sad surrender in my lover's eyes
And I can only stand apart and sympathize
For we are always what our situations hand us
It's either sadness or euphoria

So we'll argue and we'll compromise
And realize that nothing's ever changed
For all our mutual experience,
Our separate conclusions are the same

Now we are forced to recognize our inhumanity
Our reason coexists with our insanity
And though we choose between reality and madness
It's either sadness or euphoria

How thoughtlessly we dissipate our energies
Perhaps we don't fulfill each others fantasies
And as we stand upon the ledges of our lives,
With our respective similarities

It's either sadness or euphoria

Svensk tolkning: Tomas Andersson Wij

De säger tiderna var bättre förr
jag känner ingen annan tid än vår
Jag tror det finns en tid för stillhet
i svala rum dit larmen inte når

Men jag såg det i din blick
hur du gav upp till slut
Hur du ställde ner ditt glas
och sökte dörren ut

Nej, vi nådde aldrig platsen och det rummet
mellan missmod och euforia

Trots alla krig och kompromisser
vi förändras mycket mindre
än vi vill

Jag krympte dig, det stämmer
precis så du fick plats i min pupill

Och vi har blundat för att slippa
se vart färden bär
Inte till paradis
och inte till fördärv

Nej, vi är nånstans där emellan
Vi är nånstans mellan
missmod och euforia

Och vi har slösat bort vår glädje
och vår energi
och att uppfylla
en barnslig gammal fantasi

När jag vänder mig
och ser tillbaks
så är det vi i missmod och euforia

Mer Sissel!

Koppången börjar vid ca 3:30..

"Cuz when a woman's fed up
(No matter how you beg, no)
It ain't nothing you can do about it
(Nothing you can do about it)
It's like running out of love
(No matter what you say, no)
And then it's too late to talk about it
(Too late to talk about it)"

"Snart är julen här på nytt"

Åhh.. julmusiken..
Nu!

Jag såg dem live.
Fantastiskt!

Heine Totland...

Jag hade aldrig hört talas om karln.

Nu vill jag ha mer.

Mer!

Älskar när han ler, vid 0:50, för att han känner att han är bra.

http://www.myspace.com/heinetotland

Åh - han är ju gift med Silje!?

Och så originalet också...

"I´m waiting for You to materialize"

Om det där med lyckan...

Ni har hört det förut: "Här finns ingenting att klaga på."

Men i natt igen...
Och igen.

"Alla önskningar slår in, ändå saknas någonting..."

Fuck dig livet!
Kom igen då!

Inga problem

Här finns ingenting att klaga på, likadant hela tiden hela dagen lång
Jag har ett, bra liv med en trygg inkomst,
fin fru och familj, betalar riktig moms
Inget extra ordinärt eller överflöd,
inte heller dekadent eller övergödd
Så, här finns ingenting att klaga på,
men min hjärna får spel och den gnager på
Okej,jag vet vad jag vill men jag vill mycket mer,
vill inte sluta på tabletter för att hålla trycket ner,
ska jag släppa mina händer och allt jag byggde mer,
får en stroke när jag är 40 hur snyggt är det,
jag jobbar med det där, det är mitt handikapp,
vi får se hur långt det bär för jag hinner knappt,
lever galet snabbt, sjung en klagosång,
för här finns ingenting att klaga på, så

Är det så här det känns att va lycklig?
Det är inga problem
Är det så här det känns att va lycklig?
Det är inga problem, det är inga problem

Okej, nytt kapitel, flytta ut,
resultaten var lyxproblem som byttes ut,
rätt och slätt var flykten tur, inte rätt sätt för lyckorus
för min granne vill va som jag och jag som han,
i Vasastan och den samma sak är sann,
välfärd kväver oss när vi behöver den, när vi behöver
slåss svävar den över oss!

Här finns ingenting att klaga på, jag vet..
Sen jag ordnat upp mitt liv finns inga fel ...
Tennistid och öppen spis, inget kaos, ingen kris
Alla önskningar slår in, ändå saknas någonting

Är det så här det känns att va lycklig?
Det är inga problem
Är det så här det känns att va lycklig?
Det är inga problem, det är inga problem

Solen skiner idag men jag känner mig
blå som en vinter som väntat i 500 år,
våren är äntligen här men det värst av allt är att istället
så fäller jag en tår då undrar jag jag varför allt verkar
så bra jag har slitit och slutligen lyckas idag jag jag lever
min dröm på min barndomstid, det är inga problem med mitt lagomliv

Är det så här det känns att va lycklig?
Det är inga problem
Är det så här det känns att va lycklig?
Det är inga problem, det är inga problem

Damien Rice.
Igen.
Igen...

Everything you're not supposed to be
Damien Rice och Melanie Laurent

I walk away from you
For the first time
Strong.

And I did my best
To see it through.
Now I'm watching you
Just thinking
I'm wrong.

But I only wanted you to know.
That I never wanted you to go.

I know I was
Everything you're not supposed to be
To someone that you love
To someone that you love
To someone that you love

That you love, that you love.

You walk away from me
For the first time
Sure.

And you did your best
But you don't see
How free
It feels
Without you and me.

I only wanted you to know
That I never wanted you to go.

I know I was

Everything you're not supposed to be
To someone that you lo
To someone that you love
To someone that you love

That you love, that you love.

And I crash and I burn
And I toss and I turn.

I belong to you.

You provoked and you broke
All my dreams and my hope.

And I'm sitting still.

I feel trapped and alone
I thank God you are gone.

I sleep better now.

I feel free and I see
What you are without me.

I'm alive again.

I only wanted you to know
That I never wanted you to go.

I know I was
Everything you're not supposed to be
To someone that you love
To someone that you love
To someone that you love.

That you love, that you love.

That you love.

Musiken finns alltid.
Alltid.
När orden inte räcker. Inte tröstar. Inte bär. Då finns musiken.

Noa finns. *ler*

En gång har jag sett henne live!
Oförglömlig...

... och idag har Rigmor Gustafsson namnsdag! När ska jag få se henne live?

Who knows what is in her eyes?
Grey clouds disperse in the four winds
A dry riverbed overflows
and the horizon opens wide

Up to the heaven she turns her eyes
Searching, diving in to the chilly blue

Floating in the air
Touching the pure golden light
that glimmers in her hair

Mishaela, what do you see?
What is it in your heart
that greets the desolate silence with such
laughter?

It is one rainbow in the east, she says
It is all I need

What more could I want?
It is all that I need

Så här kändes det efteråt.
Du vet, när jag log...

Tack.

Sigurd Sele

26/8 Eksjö
27/8 Ronneby

Så nära Dig T.
Så nära...

Vissa artister låter exakt som på skivan!
Vissa låter ännu bättre!!

Det som händer där på scenen, i mötet med publiken...

Magi.

Are you there?
Can you hear me?
Somewhere near me?
In the morning, long ago,
had to hold you so close, had to never let go.

Time on the river sliding on by.
Hard to believe, wink of an eye.

Where'd you go, Baby Buffalo?
What's become of old Cotton Eyed Joe?
Hold up, lying low,
long gone come-a summertime snow.

Talk to your doctor, making her rounds.
Ninety-six tears, one thousand clowns.
There they are, shining bright.
True creation, pure delight.
They go on, so do you.
On and on, maybe me too.

Long ago Baby Buffalo.
What's become of old Cotton Eyed Joe?
Hold up, lying low,
long gone come-a summertime snow.

Hold on to now till you have to let go.
Easy through your fingers, ever so.
I'm just guessing, I don't know.
Maybe it's a blessing,
I sure hope so.

/James Taylor

En manlig diva som jag hoppas någon gång få se live.

Oh yeah...

till dig M

Elephant

This has got to die
This has got to stop
This has got to lie down
Someone else on top

You can keep me pinned
It's easier to tease
But you can't paint an elephant
Quite as good as she

And she may cry like a baby
And she may drive me Crazy
'Cause I am lately lonely

So why d'you have to lie?
I take it I'm your crutch
The pillow in your pillow case
It's easier to touch

And when you think you've sinned
Do you fall upon your knees?
And do you sit within your picture?
Do you still forget the breeze?

And she may rise, if I sing you down
And she may wisely cling to the ground

Cause I'm lately horny
So why would she take me horny?

What's the point of this song? Or even singing?
You've already gone, why am I clinging?
Well I could throw it out, and I could live without
And I could do it all for you
I could be strong
Tell me if you want me to lie
'Cause this has got to die

This has got to stop
This has got to lie down, down
With someone else on top

You can both keep me pinned
'Cause it's easier to tease
But you can't make me happy
Quite as good as me

Well you know that's a lie

Ibland räcker det med en röst.
En sång...

Hur hamnade jag här

Jag blev sårad, så nu sårar jag.
Lågan brinner i mig varje dag.
Ett öga för ett öga,
En tår för varje tår.
Jag ser ju att det blöder,
Men jag fortsätter att slå.

Jag lovade att inte skicka vidare,
Det jag själv varit med om,
Inte sprida det.
Jag lovade att leva i en annan värld,
Hur hamnade jag här?
Jag lovade att inte göra samma fel,
Inte fortsätta sjunka ännu längre ner.
Jag vill känna mig stolt över den jag är,
Hur hamnade jag här?

Jag blev sviken, så nu sviker jag,
Hatet äter upp mig dag för dag.
Ett hjärta för ett hjärta,
Ett sår för varje sår.
Jag vet hur ont det gör,
Men jag fortsätter ändå.

Jag lovade att inte skicka vidare,
Det jag själv varit med om,
Inte sprida det.
Jag lovade att leva i en annan värld,
Hur hamnade jag här?
Jag lovade att inte göra samma fel,
Inte fortsätta sjunka ännu längre ner.
Jag vill känna mig stolt över den jag är,
Hur hamnade jag här?

Skyll inte på att historien upprepar sig,
Det är vi som gör om våra misstag igen och igen igen och igen.
Varför hamnar vi där?
Hur hamna vi där?

Jag lovade att inte skicka vidare,
Det jag själv varit med om,
Inte sprida det.
Jag lovade att leva i en annan värld,
Hur hamnade jag här?
Jag lovade att inte göra samma fel,
Inte fortsätta sjunka ännu längre ner.
Jag vill känna mig stolt över den jag är,
Hur hamnade jag här?

Peter Jöback – Hur Hamnade Jag Här

Natten är min tid.

Mina tankar. Mina ord.
Musiken  j a g  väljer.

Ljuv musik från det år jag föddes - men i en ny version.
Glen Campbell:
"And I need you more than want you. And I want you for all time."