Jag älskar TV-shop.

Jag lever ett liv som gör att jag ytterst sällan ser på TV. Det är självklart inte är något negativt, det är bara så det är och jag kan inte säga att jag saknar det (förutom sport). Jag har fullt upp med vardagsbestyr fram till halv tio ungefär, sedan kanske jag sätter mig och då somnar jag i stort sett alltid. Jag kan kanske säga att jag sitter framför TVn, men inte att jag ser så mycket. Oftast vaknar jag med ett ryck följt av en fruktansvärd smärta någonstans eftersom jag alltid hamnar i någon mindre fördelaktig ergonomisk  ställning. Jag har ingen aning om hur det fungerar, men när jag än vaknar så går alltid TV-shop på någon kanal. Det är rena giftet och jag kan inte slita mig. Det är så mycket som gör att jag älskar detta program.

Varorna.

Prylarna som säljs på TV-shop är som ett koncentrat av merparten av alla risiga och onödiga idéer som någonsin kläckts i det stora landet i väster (inte Norge). När det gäller träningsmaskinerna har de alla det gemensamt att de går att vika ihop ifrån jumbojetstorlek till en tändsticksask. Oavsett vad maskinen egentligen är tänkt att vara bra för så gör den alltid underverk med magmusklerna också. Verktygen som du har hemma idag är livsfarliga redskap som bara ligger i garderoben och väntar på att få ta livet av dig. Det du behöver är ett verktyg ifrån TV-shop, som ligger som bomull i dina händer och i stort sett är självgående. Redskapen som TV-shop tycker att man är i behov av i köket är misstänkt lika redskap som står i ett skåp och samlar damm. Krämer som gör att du ser hundra år yngre ut, gegga som du skall hälla i tanken på bilen som gör att den går snabbare än en rymdfärja, städprylar som genom ett handvift gör att man måste ha solglasögon på sig inomhus eller ett litet blått tält som egentligen är en ångbastu som gör att du rasar i vikt medan du tittar på TV. Hur man har klarat sig utan detta fram till idag är en gåta.

Presentationen.

Ni vet hur det fungerar. En superfräsch person kommer dragandes med en sensationell produkt. En inte fullt så fräsch men desto mer förvirrad typ som är helt tappad vad det gäller användningsområdet blir introducerad i ämnet för dagen. Den tappade personen får först prova att använda sig av sin traditionella produkt och misslyckas kapitalt, vilket han eller hon glatt berättar alltid är fallet. Varför denne person aldrig har fått för sig att övergå till något annat tidigare är ofattbart. Eller kanske inte. Sedan visar den fräscha typen hur den sensationella produkten fungerar och ett halleluljahmoment uppstår. Den tappade personen går ifrån att vara lam ifrån hårfästet och nedåt till att vara en akrobat på slak lina. En av mina favoriter var när någon form av ny skruvmejsel skulle visas. Först skulle en vanlig skruvmejsel visas och minsann, lyckades inte den förvirrade personen med konststycket att köra skruvmejseln rakt igenom en kakelplatta i badrummet. Det är så typiskt, det blir ju så varenda gång! Lägg en skruvmejsel i ett mörkt badrum och jag lovar dig, nästa gång du tittar in så ser det ut som någon har gått fram med en kulspruta där inne. Detta är ett otroligt gripande och starkt ögonblick, men det skulle inte vara någonting om det inte vore för den viktigaste deltagaren.

Publiken.

En hel studiopublik som bara andas plast. Varenda cell i deras kroppar håller upp plakat som det står "jag gör bara det här för pengarna" på medan deras munnar säger "jomenserruatt, jag tyckte att det här verkade som en skitspännande produkt som jag verkligen blev nyfiken på. Liksom.".  De dubbla budskapen i kombination med publikens genomusla skådespelarinsatser är fantastiskt att skåda. Det är ingen tvekan om att alla är läskunniga och vet när det är dags att ge sig hän och skrika "It's amazing!!!!!" eller bara falla ut i ett förundrat "Oooohhhhh!!!!'.  

Nog är det häpnadsväckande alltid.