Gick upp och skjutsade Henrik till jobbet i morse eftersom vi just nu bara har en bil hemma, den är dessutom lånad... Fördelen med det var att jag kom upp och vaknade till liv så jag hann med rätt mycket innan det var dax att åka till skolan vid nio. Hade tänkt att sätta hundarna i hundgården när jag åkte men efter vår promenad insåg jag att det inte var någon bra ide för Olle så när vi gick förbi Tommys hus och såg att han jobbade hemma gick jag in och kollade om inte Olle kunde få ligga där redan från morgonen (Anette skulle sedan vara hundvakt efter lunch). Det gick bra och Olle gick nöjt in till "farfar" i stället för hem till de där högljuda hantverkarna.

Max och Emil skuttade dock gärna in i hundgården, dom gillar ju kyla så det bekommer dem inte. Olle gillar ju också kyla men 3-4 timmar i den här fuktiga kylan tycker jag inte är lämplig för en gamal pensionär med ledproblem.

Fick ett jobbigt samtal i dag i skolan från våra hantverkare som meddelade att de skulle börja sätta kakel i källaren men att det inte fanns tillräckligt? Kaklet köptes för flera år sedan (när vi trodde att vi skulle göra det själva....) så att det skulle gå att få tag i likadant kakel kändes lite tveksamt. Men vi kom på en nödlösning och körde på det.

Efter skolan var jag bara hemma och bytte om och kastade in Emil i bilen för att dra till Vikbolandet (igen) för dagens träningstävlingskurs. Vi kom lite sent men det fick gå. Vi värmde upp lite kort och sedan var det visst vår tur att gå in på plan.

Fria följet kändes ofokuserat och det verkar som att Emil har kommit på att det är lite konstigt när det finns en tävlingsledare som komenderar, får helt enkelt träna mer på komendering och se till att belöna under tiden.

Läggandet var bra som vanligt men där ville inte Emil sätta sig upp på första komandot?

Inkallningen var okej, jag önskar lite mer attityd och därmed lite mer fart. Emil galopperar men med tanke på hur fort jag vet att han kan springa så kan han allt lägga på en rem till. Bra avslut dock!

Så rutan, Emil gick ut men för långt till vänster, igen, börjar se ett möster där. Försökte att dirrigera in honom men nä sa Emil och frös efter en stund fast och kunde bara inte röra på tassarna. Beslöt för att visa honom vad han gick miste om (grisöra med lite leverpastej i) och sedan köra en inkallning igen innan vi gjorde ett nytt försök med rutan. Nu kom Emil i håg och sprang rätt.

Sen apporten. Bra tempo ut, lite lek med tassen innan upptag, ett omtag men höll sedan fint på vägen in, dock i trav. Men det momentet börjar verklingen att ta sig och vi börjar framför allt att få ordning på tugget!

Så hoppet. Nu vägrade Emil att hoppa? Komenderade flera gånger, försökte att visa honom över men nä, han skulle inte hoppa? Till slut blev jag sur för jag såg att han bara fjantade sig så jag sa till honom på skarpen. Sen visade jag över honom både fram och tillbaka innan vi gjorde om tävlingsmässigt. Jo men se då kunde Emil helt plötsligt hoppa igen. Det är lätt att tro att Emil bara köper allt man säger och han ser så beskedlig ut i uppsynen men när han sätter den sidan till så är han en riktig tjurskalle. Den här gången köpte han dock att jag sa till honom att sluta fjanta och resten av kvällen var han på bra humör.

Sist fjärren och för första gången i ett tävlingsliknande tillfälle så gjorde Emil en sådan där kanonfjärr som jag ju vet att han kan och som vi tränat så mycket för. Så härligt att se honom verkligen ge allt på att det skulle bli rätt.

Under resten av tiden vi var där så småtränade vi lite korta pass här och där. Det blev så klart en del rutan, en del riktigt dåliga, andra helt okej. Vi körde även lite mer hopp och det funkade utan problem. Fritt följ körde vi också och nu gick han med fin attityd så visst verkar det vara komenderingen som ger Emil lite myror i skallen.

En platsliggning hann vi också med och där skötte sig Emil som vanligt bra.

Ja vi har att träna vidare på, men vad gör det, det är ju så skoj! Emil är anmäld till ytterligare tävlingar så vi kommer att träna på rätt intensivt nu ett tag så får vi se om vi kan få till ett förstapris.

Man blir trött efter att ha tillbringat 3 timmar i ett ridhus hälsar Emil, då är det skönt att kunna krypa upp i biabädden och slappa.