I onsdags skulle ju jag, hundarna och Hanna stuckit i väg på den årliga fjällvandringen. Det fick naturligtvis bli ändrade planer när Max nu blev dålig. Men efter operationen i går som gick fint så beslutade vi oss för att ge oss i väg i alla fall. Stugan var ju bokad och Hanna lyckades få ledigt även på måndag så att vi skulle få två dagar vandring.

Max väckte mig några gånger under natten och hade ont men det räckte med att sträcka ner handen och klappa lite lugnande så somnade han om. Vid kvart i sex var det dock inte längre läge för att sova bestämde han så vi gick upp. Han fick gå ut och rasta, fast det gjorde han inte, men han rullade runt och njöt av frosten i gräset så så där jättedåligt mådde han nog knappas. Sen blev det frukost för honom och ett gäng mediciner. Henrik stack i väg till jobbet och jag började packa och styra här hemma. Max låg i bilen under tiden som jag styrde och grejade och han var duktig och lät bli såret.

Vid nio åkte vi bort till Anette där Max fick stanna kvar. Han hade rätt ont då igen så han fick smärtstillande och hade efter en stund lagt sig för att sova har jag fått rapport om.

Emil, Kilo och jag styrde bussen mot Stockholm och plockade upp Hanna för vidare färd. Ett stopp i Avesta för att kolla in outleten där och sedan vidare mot Idre.

Vi åkte och hämtade nyckel till stugan och åkte sedan upp till Nipfjällets topparkering. Där släppte vi ut hundarna och gick en kort promenad i dagens sista solstrålar. Fast satan vad kallt det var!! Bara 1,5 grader, hu det blir långkallingar i morgon!

Hundarna var så klart överlyckliga efter många timmar i bilen.

Glada hundar sträcker ut i fjällvärlden.

Emil spanar ut mot Städjan.

Fina pojkarna med Städjan i bakgrunden.

I morgon bär det ut på vandring, ska bli otroligt härligt efter denna skitvecka!