Postat i: Nöje Permalink Kommentarer [0]

En man fullständigt tagen av Julio Iglesas lätt ekoaktiga stämma.
Ah vilken musikalisk fest det var att se och höra Julio Iglesias i fredags. Julio är efter över fyra decennier en fullfjädrad estradör som vet hur en publik (och sin synnerligen vackra doakör) ska tas. Efter fyra låtar brast det för mig, jag reste mig upp, räckte upp händerna i skyn, böjde huvudet bakåt och vrålade ett högljutt "Julio". MB som även han var med på konserten, var lika tagen, han nickade till den romantiska ekoaktiga sången och berättade för alla att den och den låten minsann var med på "Best Of"-skivan. Årets konsertupplevelse!
Postat i: Nöje Permalink Kommentarer [2]

Det bärs och grejas mycket när det är svensexor. Eller så ska det klättras, skjutas, sparkas eller springas. Därför var det rätt skönt att gå på en svensexa utan alltför många fysiska aktiviteter. I helgen firade jag Petter Lindholms svensexa. Temat för dagen var inspelning av en musikvideo till låten "Weapons Of Choice". En video som tidigare har blivit känd med både Persbrandt och Christopher Walken som aktörer. Nu var det upp till Petter att visa att han är en god aktör och dansare. Inspelningen skedde hos Svenska Stuntgruppen/Archlight, på Hotel Amaranten samt på Sergels Torg. Petters agerande var föredömligt och elegant. Mycket beroende på klädseln som bestod av en kavaj av typen Sportspegeln. Dessutom bjöds det på överraskningar i form av en poliskonstapel som visade sig inte var en polis ("hallå där du är arresterad men oj förresten vad det är varmt här bäst jag tar av mig käderna "). Kvällens tema var som sig bör - manlig gemenskap med supar, kött och bearnasie.
Nedan är ett klipp från den kommande musikvideon
Postat i: Nöje Permalink Kommentarer [2]

Snygga brudar med stora puffror är aldrig fel. Och puffror, vackra människor och snygga miljöer är filmen "Gangster" fylld av. Igår var jag på galapremiären. Men efter ett tag började visningen bli olidligt. Jag började tycka riktigt synd om alla inblandade i denna produktion. Jag led med skådespelarna, teamet, den inbjudna publiken. Jag till och med tyckte synd om pokerbolaget Carlos Poker som med all tydlighet sponsrade filmen. "Gangster" är en riktigt usel film. Persbrandt spelar en slag maffiaboss och visst funkar den rollen. Även om det ibland kan vara svårt att se skillnaden på Persbrandts Gunvald Larsson-karaktär och Persbrandts Gangsterkaraktär. Och det är kring maffiabossen Persbrandt allting rör sig kring. Och rör sig gör det - väldigt snyggt men inte trovärdigt En film behöver inte vara trovärdig men det får inte bli fånigt (Frank Andersson som hitman, hon i Ikea-reklamen som Vodoo-präst). Gangster vill gärna vara en svensk "Heat" men påminner väldigt mycket om "Sökarna".
Postat i: Nöje Permalink Kommentarer [1]

Grr vad arg jag är!!
"Hmm jag blev inte riktigt rädd för dig", sa castingagenten till mig igår. Är inne i ett stim av provfilmningar just nu. Provspelade igår för en roll som arg skivbolagschef för en ny serie på TV4. Jag hade inga problem med att iklä mig rollen som en skivbolagschef men däremot arg var det lite svårare att bli. Kanske för att jag inte är det så ofta. Jag har egentligen inte varit arg sen 1987 och nu var jag tvungen att bli det på kommando. Men efter ett par tagningar funkade det. Jag krossade en häftapparat, sparkade på en soptunna och gormade "DU KAN FÖR FAN INTE KALLA DOM FÖR SVARTSKALLAR" för fulla muggar. Min vän Friedrich som av en slump ringde under provfilmningen fick även han en utskällning i telefonen. "HÅLL KÄFTEN DITT JÄVLA PUCKO OCH SLUTA OCH RING MIG FÖR FAN", skrek jag så det ekade i luren. I kväll är det dags för nästa provfilmningen. Det är för en reklamfilm åt en känd livsmedelsleverantör. En film där det tydligen ska vara hemskt mycket djur med. Castingagenten hörde sig för flera gånger om eventuell allergi. Känner på mig att det blir en roll den här gången. Mitt förra uppdrag som Björn Kjellmans bodydouble/armbåge är verkligen inget jag tar upp i min CV.
Postat i: Nöje Permalink Kommentarer [2]
"Festfixaren" Olivier de Paris bjöd in till lyxig "VIP-fest" på Hard Rock Café igår. Det talades om "gratis mat, "open bar och presenter". Självklart tackade vi på Passagen.se ja till denna extravaganta inbjudan. Men när vi väl kom till Hard Rock Café på utsatt tid möttes vi av Sveavägen fylld av folk från sajten Credd.se som alla fått samma inbjudan. Efter att ha stått i ett människohav liknande kön till helikoptern från Saigon under Vietnam-krigets sista timmar släpptes vi in. Väl därinne var det varken gratis mat eller dryck. Det ryktades om att en i vårt sällskap såg en kycklingvinge men det kunde inte bekräftas. "Festfixaren" Olivier de Paris hade alltså överbjudit människor, ljugit om gratis mat, goda drinkar och presenter för att få så många gäster som möjligt till Hard Rock. Att inte bli bjuden på gratis mat och sprit kan nog räknas som ett extremt stort i-landsproblem. Men att ljuga är ett globalt problem.

Tacka inte ja till festinbjudan från denna man
Postat i: Nöje Permalink Kommentarer [8]

En tuff DJ måste ha ett sticky DJ-namn. Mitt spektakulära DJ-namn är DJ Fat Rutger. Och jag är fortfarande rätt nöjd med namnet. Rutger har sitt ursprung från min tid i högstadiet då jag hittade på en seriefigur som till slut blev lite av mitt alter ego. Och då jag var extremt smal valde jag att lägga till "Fat" före Rutger då drömmen om att få en större rondör var stor. Nu har i alla fall Fat Rutger och hans ständige DJ-compadre - DJ One Eye ett gäng spelningar inbokade för våren, vilket kommer att bli himla kul. Vi önskar härmed er hjälp med tips på nya eller gamla bra låtar som kan få de mest svårflörtade dansgolv att koka. Bästa låtlistan/låttips från er får fin present av mig.
Postat i: Nöje Permalink Kommentarer [3]

Nöjesnyheterna blir bara märkligare och märkligare denna vecka. Först den konstiga hat-sekten som trakaserar Prinsessan Madeleine med fax. Otroligt usla stalkers om ni frågar mig. Men det förstås de kanske inte hittade hennes Mini Call nummer? Och nu den spektakulära nyheten att Kith Richards blandade ut morgon-kokainet med sin döde, kremerade fars likaska. "Farsan skulle inte ha brytt sig... det funkade ganska bra och jag lever ju fortfarande", säger han till New Musical Express. Rocknroll!!!
Postat i: Nöje Permalink Kommentarer [0]

Peter Siepens nya visitkort. Enjoy!
Postat i: Nöje Permalink Kommentarer [0]
"Det luktar lik därnere", sa den 61 åriga före detta superstar dj´n till en förvånad, förbipasserande man utanför klubb Plaza på Birger Jarlsgatan i torsdags. Riktigt så illa var det inte nere i Plazas dunkla discokällare, snarare tvärtom men visst var det ett större antal silverrävar än vanligt på Stureplan denna glada torsdag.
Anledningen till silverrävarnas comeback var premiären för Plazas satsning för den lite äldre nattklubbspubliken. Och visst var rävarna glada. Att det behövs ett ställe som inte spelar schlager eller dansband för silverrävar hördes från flera håll. Festen var arrangerad av den legendariska festfixaren Johan Carlén som enligt ryktet även har tagit över stället. Och det var en fantastiskt samling med udda, lite dekadenta men väldigt roliga människor. Om ni undrar hur bratsens föräldrar eller diskostjärnorna från 70/80-talet ser ut nuförtiden är det bara och uppsöka Plaza i fortsättningen.
Se mingelbilderna här fast märkligt nog nästan utan silverrävar
Postat i: Nöje Permalink Kommentarer [4]
På begäran visar jag härmed officiellt mitt nya korta hår.


Postat i: Nöje Permalink Kommentarer [8]
Postat i: Nöje Permalink Kommentarer [4]
Det här med frisyrlängder är inget Kungsklippet på Kungsgatan bryr sig alltför mycket om. Jag stegade nyligen in där med min flotta man och kom ut klippt som en skolpojke på väg till första dagen på internatskolan. Innan den grymma sabreringen av mitt hårsvall frågade frisören mig hur mycket som skulle klippas: "10 centimeter", svarade jag och menade längden på frisyren. Väl klippt upptäckte jag till min stora förvåningen att 10 centimeter kortare menas att du har 10 centimeter hår kvar på huvudet. Shit! Nu är jag tvungen och vänta tre år igen för att få min ideallängd. Vid nästa frisering måste jag på något sätt behålla glasögonen på för att se vad det är som händer med saxarna.
Postat i: Nöje Permalink Kommentarer [4]

Min uppväxte skedde i en liten by som heter Lagga. En typisk uppländsk by där alla var snälla, åkrarna var välskötta och skogen var djup. På den var jag ofta vaken på nätterna, lyssnade på musik och drömde mig bort från åkrarna, till stora städer, galanta damer och rockstjärneliv. Under en av dessa drömnätter 1983 eller om det var 84, var det någon på nattradion som berättade om en ny otroligt märklig grupp som hette Sigue Sigue Sputnik. Låten som sen spelades orsakade extrema luftgitarrreflexer i min arma tonårskropp. Och när jag sen såg videon i skyltfönstret på en stereoaffär i Uppsala trodde jag att Sputnik var rocknrollens framtid för detta var den absolut coolaste video jag då hade sett. Folk snackade mycket om Michael Jacksons videos men de tyckte jag inte var någonting mot Sputniks video. Jackson gjorde snygga danssteg visst, men Sputniks video var en slags Michael Mann-aktig punkig Japan-terror-video med herrar i plym, maskingevär och målvaktsmask som åker limousin. jag hamnade till och med i gräl gällande denna videos förträfflighet över Michel Jacksons "Thriller" (för de kom ungefär samtidigt).Låten, "Love Missile F1 II" orsakade fortfarande spontana luftgitarrreflexer hos mig när jag inatt (är tydligen fortfarande vaken och drömmer på nätterna) upptäckte den på YouTube. Fast jag måste nog ta tillbaka det där med att Sigue Sigue Sputnik var rocknrollens framtid.
Kolla själv
Postat i: Nöje Permalink Kommentarer [1]

