Att Paul Ankas stämma skulle ljuda när gästerna anländer var bland det viktigaste under lördagens dj-uppdrag. Därför blev det himla stressigt när discomixern pajade precis innan gästerna anlände. Discomixern trasighet gjorde att det inte skulle bli något ljud alls. "Vad ska vi göra, jag vill ha Paul Anka, sa arrangören lätt stressad. Men som tur var upptäckte jag att museet var utrustad med någon slags talanläggning för utrop av typen "Nationalmuseet stänger om 10 minuter". Jag följde sladden från en av de små högtalarna och hittade en manick där jag kunde tjonga in cd-pelaren (som fortfarande funkade) och vips hördes Paul Ankas stämma i hela museet. "Ja nu är han här, PAUL Anka", sa arrangören nöjt och precis då anlände de första gästerna. Problemet var dock inte över då discomixern fortfarande var paj och museets talanläggning absolut inte var dimensionerad för att blåsa på med något annat än Paul Anka. Via telefon med världens klokaste man Disco-Per fick vi rådet att åka till Slussen och knacka på under Kolingsborg. Där möttes vi av en mystisk och otroligt snäll man vid namn Ted som kan fixa trasiga ljudgrunkor. Ted skruvade snabbt upp mixern och lödde så det rykte under Slussens gångar. Vi åkte därefter tillbaka till festen då jag hade förlorat värdefull tid på att bli berusad då arbetsbeskrivning var väldigt tydlig på den punkten. Kvällen gick mycket bra, gästerna var nöjda och jag lyckades om jag inte missminner mig faktiskt få in i alla fall en taktmixning.
Postat i: Kalas Permalink Kommentarer [4]
Skrivet av Järnladyn den 07 maj, 2007 kl. 09:30 #
Skrivet av TJ den 07 maj, 2007 kl. 14:10 #
Skrivet av Olle den 07 maj, 2007 kl. 15:39 #
Skrivet av Andreas den 09 maj, 2007 kl. 15:46 #