Olovs ord

Det händer då och då. Med både jämna och ojämna mellanrum kommer det förslag om att slå ihop partier och av någon anledning har det de flesta gånger handlat om folkpartiet och centern. Kanske det kan hänföras till att det gjordes en del allvarliga försök till en sammanslagning i början av 70-talet.

Nu senaste är det ordföranden för centerns ungdomsförbund, Magnus Andersson, som för fram detta förslag. Det är lika fel nu som tidigare. Jag bortser i detta sammanhang från att Andersson anser att centern är mer liberalt än folkpartiet. Han har givetvis fel i det också. Bara för att man anammar alla sorters s k frihetsideal i tid och otid innebär det inte att man är mer liberal än någon annan. Liberalismen står på tre ben; en genuin tro på demokrati och frihet, en stabilitet i ekonomin och tron på marknadsekonomin samt en social reformvänlighet. Det liberala orginialpartiet i detta sammanhang är folkpartiet, inte centern.

Men om man nu som sagt bortser från detta så finns en fara i alla partisammanslagningar, nämligen den att totala helheten blir mindre än de två delarna, d v s det är inte säkert att en sammanslagning leder till ett större parti i förhållande till om det fortfarande var två partier. Generellt sett har folkpartiet flest väljare i storstäderna med det motsatta gäller för centern. Här dominerar landsbygden, (även om centern i senaste valet gjorde ett relativt bra valresultat även i storstäderna). Det är inte säkert att väljarna röstar på ett sådant parti. Vetskapen om de värden som idag finns inom de respektive partierna kan göra att dessa suddas ut vid en sammanslagning. Det nya partiet riskerar därmed bli otydligt och får till följd att de väljare som senast röstade på centern och folkpartiet inte "följer med" till det nya partiet. Så en sammanslagning är faktiskt ett dåligt förslag, även den här gången!