« Han sa spring | Hem | Psykisk misshandel »
Att känna hat i en relation
Skrivet:  18 januari kl. 13:11
Jag grät när jag läste dom två senaste kommentarerna jag hade fått på mitt senaste inlägg.

Jag intalar mig själv gång på gång att en förändring ska ske.

Efter det senaste inlägget brast det. Jag sa att jag orkar inte mer, jag vill inte mer. Varenda liten del av min kropp vill härifrån.
Jag sa allt det till honom. Jag sa att jag orkar inte! Jag vill flytta ifrån, hitta ett eget. Där jag får vara, bara vara.
Han blev tyst. Såg ledsen ut.

Och då kommer mina skuldkänslor. PANG! Precis som om att när jag äntligen kan få honom att känna något, så blir jag överväldig över att han visar några känslor och då tror jag på en förändring. Och jag kan inte stå på mig...

Igår vände han igen från att försökt vara snäll, ödmjuk och hjälpsam till att bli dominant, arrogant och elak.
Och genast känner jag samma HAT. Ja, hat känner jag.


 
Kategori:  Vi |  Permalink  |  Kommentarer [4]
 
Trackback URL: http://blogg.passagen.se/onlythoughts/entry/att_k%C3%A4nna_hat_i_en
Kommentarer:

Å älskade älskade vän!! *kramar jättelänge* jag önskar så att jag kan ge dig lite av den styrka jag känner ibland. Du ska veta att sen jag flyttade till min egna lägenhet i september så har mitt liv förändrats nåt radikalt.. å min självkänsla också. Jag ÄR värdefull och DET ÄR DU OCKSÅ!!!!! Sänder dig mina varmaste tankar! *bamsekram* Finns här för dig vännen, det vet du!!!

Skrivet av Splittrad den 18 januari, 2007 kl. 21:03 #

Jag har suttit och läst delar av din blogg! Jag sökte på eniro "hur botar jag min svartsjuka" och jag fick upp din blogg. Fan va jag känner igen så mkt i det du skriver. Speciellt om förhållandet. Jag har varit med min kille i två och ett halvt år nu. Båda har varit otrogna en gång var. Vårat förhållande är så skadat. Jag är så svartsjuk. Men jag har ju anledning till det tror ja? Jag är tokigt svartsjuk varannan dag. Han är mycket social, han har jättemycket tjejkompisar, han går ut och festar och han har minnesluckor och skryter om hur mkt han drack under natten. Jag brukade kolla hans mobil och hans mail varje dag förut. Nu har jag slutat med det för han blir tokig när han kommer på mig. Då undrar man ju varför han blir så tokig om det inte finns något särkilt att dölja? Han ringde mig vid 20 tiden idag. Vi pratade som vanligt. Han är nere i tvättstugan. Sen helt plötsligt får han bråttom att lägga på å säger att vi ska höras senare. Han står kvar utanför sin lägenhet tills vi lagt på. Jag försöker hålla kvar honom, vill se om man kanske hör tjejröster när han går in. Men han lägger på innan. Då börjar svartsjukan. Jag försöker koppla bort den. Men jag blir tokig och börjar ringa. Men han svarar inte. Och han är inte inne på msn heller, vilket han var innan han ringde mej. Jag ringer nog tjugo gånger på 1,5 timme, men han svarar inte. Tillslut ringer han och undrar varför ja ringer så hysteriskt. Jag erkänner min svartsjuka och exakt vad jag tänker om att han kanske har en tjej där. Han blir jättesur och vill lägga på. Han säger att jag måste sluta med svartsjukan. Och jag säger att jag inte kan. Då säger han att det tar slut om jag fortsätter. Han säger att vi lägger på nu och hörs imorrn efter jobbet. Jag säger okej hejdå. Jag blev så jävla rädd och orolig och tokig. Jag vill ju ifrån honom. Men jag kan inte. Snälla skriv till mej på min mail adress. b_sanna@hotmail.com Vill så gärna prata med dej! kRAM

Skrivet av Sanna den 28 januari, 2007 kl. 23:52 #

Har varit med om precis samma sak. Det tog fem år för mig att inse att det var honom det var fel på.Inte mig. Mentalt hade jag lämnat honom flera år innan jag verkligen gjorde det. Var stark! Slösa inte mer tid på honom nu. Han kommer aldrig att bli annorlunda, tro mig. Det är bättre att vara ensam och tillåta sig att tycka om sig själv, än att ha sällskap och känna sig mindre värd. Kram.

Skrivet av bojor den 17 mars, 2008 kl. 08:51 #

Hej gumman... Vet inte om du någonsin kollar in på den här bloggen nu för tiden, men jag ville iaf säga att jag tänker på dig. Hoppas att det är okej. Kram!!

Skrivet av Splittrad den 28 november, 2008 kl. 09:46 #

Skriv en kommentar:

Namn:
E-post:
URL:

Din kommentar:

HTML Syntax: INTE tillåten