Checkar in på vandrarhemmet i Falun som är det 150 år gamla fängelset som renoverats och gjorts om. Charmigt. Cell:samt skulle den humoristiska kalla det. Känslan är väldigt mycket logement, speciellt som både sängarna, sänglamporna och klädskåpen är från regementet.

Bild

Använder SLs app Res i STHLM jättemycket. Ja, typ jämt när jag ska åka kommunalt. Tack vare den vidgar jag mina vyer, för den dirigerar mig till hållplatser där jag aldrig varit förut. Hade ingen aning om att jag hade så många alternativa vägar att ta mig till jobbet på!

Karls fotbollskompis Kalle och hans mamma är med på resan. Hade ingen aning om att Kalle skulle åka - vi hade faktiskt inte ens koll på att han ens spelar schack - och nu har det slumpat sig så väl att vi ska dela stuga! Det är bara 6 km till Duse udde camping där boende är bokat.

Vår stuga är klassisk med kombinerat kök och vardagsrum och våningssängar, men förvånande nog är det en 4-bäddsstuga med endast ett sovrum. Det är okej, men visst hade det varit skönt med mer avskildhet än att behöva dela sovrum när med människor som vi faktiskt inte känner.

Men egentligen spelar det inte så stor roll. Alla är trötta efter bussresan och schackspelandet. Karl läser en stund i KP och sen sover alla.

Åker vidare till Gävle och Höga höjder Tropicanaland. Igen. Vi föreslog Sandviken för variationens skull, men Gustav var så ivrig att åka hit igen så vi lät honom få sin vilja fram.

Eftersom vi kommer så sent på eftermiddagen är vi nästan ensamna i hela badhuset, vilket är perfekt. Ingen kö alls till hopptornen. Utan att tveka det allra minsta hoppar Gustav från 3:an för första gången! Antagligen är just denna perfekt att börja med för det är ingen svikt som på de flesta andra ställen utan av betong. Bred, inget svajande och stabilt räcke nästan hela vägen fram. 

Karl kör olika sorters hopp. Mest nöjd är han med sin 360.

Packar. Städar stugan. Äter lunch. Städar igen. Åker hem ett dygn tidigare än vi från början planerat.

Stannar i Vallsta och fikar. Fast Kristina är inte hemma. Visst är det äkta gästfrihet att bjuda in fastän man inte är hemma. För oss är det  perfekt – lagom avstånd från Klövsjö, utrymme att springa av sig och ändå finns det stolar och bord att fika vid. Och förutom det så står det laktosfri glass i frysen och väntar på oss. Och vinbären på buskarna är bara att plocka!

Här skulle jag vilja publicera ett kort på Kristinas fina hus, men jag har inte frågat om lov och vill inte göra det förrän jag gjort det och fått ok.

Efter en dag som startade tidigt (med semestermått mätt), varit intensiv och fylld med så många aktiviteter att det varit lagom att sprida ut dem över en vecka trodde jag att barnen skulle somna i bilen på väg tillbaka till Klövsjö. Men icke.

Dock dröjer det inte länge efter att de krupit ner i sina bäddar bredvid varann på loftet förrän de sover. Lugnet sprider sig i stugan medan solen går ner bakom Klövsjöfjället.

Utsikt från matbordet i stugan i Klövsjö

Efter att ha köpt fyra par långbyxor till Gustav tar vi bussen tillbaka till bilverkstan för att hämta ut bilen som är åtgärdad till den modesta kostnaden 177:-. Trodde inte man kunde lämna in bilen på märkesverkstad och det kostade mindre än 1.000:- för att de ens ska ta sig an den.

Ännu en gång får verkstadskillen agera turistguide och tala om var Storsjöbadet och biografen ligger. Äventyrsbadet ligger faktiskt bara 1 km från verkstan och är ett av de bästa vi varit på (och det är ju en hel del det) med förutom tre rutschkanor med olika grad av kill-i-magen-faktor ämpliga för större barn även har två rutschkanor i familjelandet för de minsta barnen där vattnet är 38 grader. Efter mycket övertalning åker Gustav Svarta hålet (vi kallar den "discotunneln" för dess blinkande ljuseffektrer) och sen vill han aldrig sluta. Inte förrän vi går bort till trampolinen och klätterväggen.

Har fått ett akut problem: bilbältet på förarplatsen i bilen går inte att få fast. Det är nåt som tar emot i plastmojängen som man ska föra ner bältesspännet i. Har pillat och försökt få upp vad-det-nu-är-som-sitter-fast, men icke. Måste till bilverkstan i Östersund för att åtgärda felet, så hela den planerade veckan i Klövsjö stuvas om.

Efter att ha ätit lunch på Storhogna högfjällsshotell och går vi till deras spa & pool. Alla tre barnen vill följa med sin pappa in på herrarnas omklädningsrum och en stund i bastun för sig själv tackar man ju inte nej till. Bastun är enorm. (Nästan lite ödslig eftersom det bara är jag och inga andra badgäster.)

Och det stora fönstret med utsikt över fjället är härligt!

Via Karl XI väg under kraftledningen vandrar vi upp över Katrinafjället. Det är kraftig stigning på första kilometern och det syns på vårt tempo. Vi leker Super Mario. Hoppar mellan stenar och rötter. Stannar och dricker i fjällbäcken. Gustav knorrar och tycker det är jobbigt att gå. Karl ska ha stor eloge för sina insatser att motivera och försöka få honom på gott humör igen!

Sen låtsas att vi är Torak och Renn och klanerna i "Vargbröder". Vi är spårare och söker efter avbrutna kvistar, djurspillning och männskohår i täta buskage. Plötsligt travar brorsorna iväg med väldig fart. Dessutom har vi kommit till den västra sidan och det börjar slutta nerför. Och vi närmar oss "Riskakebron" där vi stannar och fikar.

Distans: 4 km
Tid: 1:55 tim

KM1 - 35:14 min
KM2 - 30:09 min
KM3 - 24:04 min
KM4 - 27:16 min

För första gången på 9 år arrangerades brännbollsturneringen "Klövsjöslaget" igen som på 90-talet alltid var första helgen i augusti.(Att det hålls i Klövsjö kanske inte behvöver påpekas?) Det är full aktivitet och de 16 lagen spelar på den sluttande ängen.

Barnens favorit är Snövit. Men hur förklarar man varför detta lagets resultat inte syns i tabellerna för att deras officiella namn är "Gangbang"?

Jag gillar "gänget med Stihl" som är 100% sponsrade. I pauserna gör de stor affär av att med yviga gester och manér röja sly och kapa stockar.

Nästa stopp blir i Vallsta hos Kristina där det grillas lax och hamburgare till middag.

Kristina har besök av valpen Palle och dennes matte. Palle är 2 år men inte så lekfull. Tröttnar - till barnens stora besvikelse - snabbt på hämtalekarna när barnen kastar bollar och pinnar åt honom. Efter bara några gånger vill han inte springa. Är inte det märkligt? Trodde alla valpar gillade att busa!

Enligt plan somnar Lillprinsen när vi sätter oss i bilen igen efter lunchen. Nästa stopp blir i Gävle på äventyrsbadet Fjärran Höjder Tropicanaland. Verkar lite schitzo med dubbelnamnet. "Fjärran Höjder" - var kom det ifrån? Känns konstigt och onaturligt. "Tropicanaland" känns bättre. Men varför det otympliga dubbelnamnet?

Trots att klockan är eftermiddag är det 24° i luften, så vi badar länge i de tre utomhusbassängerna. Laddar med mellis i form av massor med egenimporterade apelsiner från Spanien.

Visserligen ser lekplatserna roliga ut, men vi skippar dem och går sen istället in i äventyrsbadet. Där är det gjort som två oaser med laguner som verkar rätt lika varann. Det är vattenfall, strömkanal med jetström, varmvattenspool med champagnebubblor, bubbelpool och akvarium med tropiska fiskar men bara i barnlandskaper finns det en vattenrutchkana. Den är verkligen anpassad till de minsta barnen. Nästan obefintlig lutning och bara 20 cm djupt i bassängen när man landar. (Just detta att det är så grunt gör att den absolut inte är anpassad för vuxna eller ens stora barn. Jag slår i rumpan och skrapar mig rejält på den skrovliga botten vars struktur mest liknar 1:ans sandpapper). Förutom denna fadäs är badet kul för en barnfamilj med småbarn. Gustav och Lillprinsen formligen älskar konceptet!

I parkeringshuset på flygplatsen returnerer vi vår hyrbil. Eller snarare skåpbil. Det hade blivit någon fel i bokning (som så mången gång förr i Spanien...) så den enda bil de hade i storbilsklass var denna. En rullande plåtlåda utan någon som helst komfort, men med enormt lastutrymme.

På väg till flygplatsen passerar vi den långa bron som jag tycker med sin utsmyckning mitt på ser ut som om den vore en del av Brios leksaksträjärnväg.

Packar. Städar. Åker till stranden i Porto Mazzarón. Ett vemod sveper över oss. Barnen pratar om allt kul vi gjort under de två veckorna. Och det  de inte hunnit med. Känns riktigt bra att veta att vi kommer tillbaka och att allt det där vi vill göra kan göras någongång av alla gånger vi kommer tillbaka. Snart!

Har längtat hela dagen tills vi kan se nästa avsnitt av "Mad men" och det är hög mysighetsfaktor att fika och sitta tätt tätt ihop i soffan och titta på film. Trots att vi borde gå och lägga oss efter att ha sett ett (klockan är trots allt över midnatt).

Köper badshorts till maken med Thailandskänsla. Karl och Gustav väljer ut varsina par knallgula badshorts. Hittar jeansshorts med resår i midjan (vilket är mycket ovanligt i storlek 152) till Karl, Och så köper jag två bikinis till mig. De verkar vara av bra kvalitet, välsydda med fina detaljer och kupor med båge. Men det finns ingenstans att prova. Storlek 38 (som jag normalt har) visar sig vara pytteliten. När jag kommer hem och provar den ser det ut som om jag försökt ta på mig en i barnstorlek. Fläsket svämmar ut på alla möjliga ställen, det skär in och bildas valkar på ställen jag inte ens visste man kunde ha såna på. Tur att Tradera finns! Nu ska de säljas där snarast så jag slipper se mitt dåliga köp mer.

Barnen och jag går till lördagsmarknaden som är borta på parkeringen framför "arabhuset". Mina flipflops som jag köpte på Ica i våras för 29:- och använt mycket flitigt sedan dess är söndriga. Köper nya för 3 €. Sen när jag går runt bland stånden hittar jag ett par andra för 1 €, men de är såna där som jag nu haft av enklaste variant med plastremmar och tunn sula. De jag köpte nu är mer sandallika med lite kilsula och bredare band av tyg över foten, så jag är nöjd med mitt fynd.

Köpte de rosa skorna längst fram till höger på bordet

Laxen från Ikea grillas. Trots att vi inte har nåt fiskhalster går det bra och den fastnar bara lite i gallret. Ätes med kokt potatis och sås av majonnäs.