

31 jan kl 19:32, 2010
Kossa 611 såg i går kväll ut att tänka kalva. Eftersom hon är lite äldre fick hon en Bovikalk sent på kvällen då hon kändes lite kall. Men jag anade ändå oråd, så ställde klockan på 2 för att åka upp & kolla till henne. Och , visst var det som befarat, hon låg helt utslagen på sidan & ingen kalv hade det kommit heller. Var bara att ringa till veterinären så där mitt inatten. Medan jag väntade på att veterinären skulle komma , åkte jag in igen för att hämta Bonden , döm om min förvåning när ´grannens´traktor kommer svischande förbi mig i mörkret klockan halv tre på natten.
Såg också att det lyste lite grann bakom träden, uppe mot stora vägen . En tanke slog mig plötsligt
- tänk om någon stulit den & nu ska köra upp den på en trailer som står väntades vid stora vägen & sen bär det av med färjan österut. En inte helt galen tanke, då sådant förekommer här omkring lite då & då !
Men några traktortjuvar var det inte alls frågan om , utan en besökande bekant till ´Grannen´ som lyckats med konststycket att hamna i diket med endast 1 km kvar av resan innan han var framme vid målet.. En resa som gått ända från London till Roslagen i ovannämda bil som endast hade sommardäck 
Veterinären dök sen upp & kossan fick sin flaska med kalk, vilket gjorde att hon genast kom igång & kalvade snabbt som attans ( tjurkalv
) Sen behövdes det ytterligare ett veterinärbesök & en till flaska kalk innan hon idag på eftermiddagen kom upp på benen igen.

Det var väldigt länge sedan vi hade en ko med kalvförlamning. Vi trodde ju att 363:an hade det i sommras, med där visade sig blodprovet att det inte alls var någon kalkbrist, utan det var kalven som låg i felläge & tryckte på någon nerv.
Kalvförlamning eller Pares som det också heter drabbar framförallt äldre mjölkkor. Orsaken är att kons kalciumomsättning råkar i obalans då stora mängder kalcium förs över från skelettet via blodet till juvret. När kalciumnivån sjunker drabbas kon av förlamning. Hon har ingen aptit och är kall om öronen och bakdelen och klarar inte av att resa sig för att musklerna behöver kalciumet för att fungera. Får inte kon behandling hamnar hon först som i koma & sen dör hon. Behandling består av att veterinären ger kalkdropp direkt i blodet på kon.
Oftast ger vi kalkstav ( Bovikalk ) i förebyggande när kon är på väg att kalva och det hjälper nästan alltid, förutom denna gång.
Men det är tur att vi har ett så bra utvecklat ´veterinärsystem´ & duktiga veterinärer som alltid står till tjänst & kommer närhelst på dygnet då våra djur behöver hjälp.
// Bondmoran