Bondmorans Blogg

Många undrar hur en bra robotko ska vara.

Tror det kan variera lite beroende på vad för robotmärke man har & för stallsystem ( frikotrafik,styrd osv. )

Men här är några av mina erfarenheter som baserar sig på helt frikotrafik & en mjölkningsrobot av märket Lely Astronaut A3.

Viljan att söka sig till mjölkning & foder verkar hos korna vara starkt ärftligt. Vissa kor &  då deras döttrrar gör inget annat än att springer till roboten, medan andra  kor ( & deras döttrar ) är mera ´slöa´. Självgående kor vill man ha i ett fritt system & är det blir ju till  en gallringsorsak att få bort kor som inte är självgående.

En annan viktig sak när de väl kommer till mjölkning är mjölkbarheten. Det måste gå undan att få ut mjölken ur juvret. Bara några extra minuter  ( te.x 8 min. istället för 5 min. mjölkningstid ) på besättningsnivå  gör stor skillnad på kapaciteten.

Sen då detta med hur kon ser ut .  Enligt min erfarenhet så ska den idealiska robotkon vara stor & reslig , med ett rejält golvavstånd ( med golvastånd menas utrymmet mellan golv & spenspets )  Ju längre upp i åren ´juvret håller sig uppe´, ju längre kan kon vara kvar i besättningen.  Tror det finns ett exakt mått på hur litet detta golvavstånde kan vara för att roboten ska kunna få på spenkopparna. Har för mig att  det är runt 30 cm.lasernstrålen måste iallfall kunna komma precis under spenspetsen för att kunna läsa av korrekt spenplacering.

På detta krav faller tyvärr många äldre (  i övrigt helt felfria)   SRB- kor i min besättning   SRB-korna är fortfarande alldeles för små enligt min mening.

Vidare detta med spenarna. Långa & rätt så tjocka/rejäla spenar gillas bäst av roboten. Som ska vara varken för tätt ansatta eller för brett.  Vår robot klarar täta bakspenar rätt så bra faktiskt, se te.x hon här  nedan på bild

 Roboten  får ju på henne , men det tar ju längre tid, så någon önskvärd robotko är hon ju då inte & vi kommer inte seminera henne igen. Är därför lite förvånad över att en tjur som R Facet  nu lanseras som robottjur, då han är en av de tjurar som ger avkommor med tätast mellan bakspenarna

Ytterligare en sak , som jag nästan  anser  vara den viktigaste är juverbalansen. Juvrena får inte vara framtunga, baktunga kan det vara hur mycket som helst därimot. Men framtunga juver är rena döden för robot !!!

Är de för framtunga så skymmer framjuver & dess spenar de bakre spenarna & lasern hittar dem inte. Tyvärr så verkar det bli allt vanligare med tjurar som ger avkommor med framtunga juver , te.xA. Linne & Rakuuna. Inga lämpliga robottjurar där inte.

 Jag tycker vi nu efter 3 års tid har fått en rätt så bra robotbesättning, även om vi har lite mer att jobba på, te.x mjökbarheten. Man får ju aldrig bli  nöjd   Märker speciellt på kvigorna som kalvade in iår att de hade bra robotanpassade juver. Men så är jag väldigt noga med tjurvalet ( som jag  givetvis gör själv )  & använder ´robotanpassade´ tjurar.

För det finns inget tråkigare än att stå där med en nykalvad fin & duktig ko, som sen av någon anledning inte går att mjölka i roboten & istället får skickas till slakt.

// Bondmoran