- Vad gör du nu för tiden?
- Jo jag spelar i samma pjäs. Men jag har fått en annan roll.
Hon fick ett hjärta av sten.
Det har hon sparat. För att inte glömma.
...älska är ett verb. Något man gör.
myt: kärlek får man mer av ju mer man delar med sig.
bryt: kärlek tar slut, när man delar ut och inte får nån påfyllning.
Det finns ingen början på en historia som denna.
Inget slut heller.
Det börjar någonstans hos ens förfäder, deras liv, deras mönster. Som upprepas och upprepas.
I kombination med någon annan som upprepar andra mönster.
Slutet ser man inte förrän ens egna barnbarn vuxit upp och fått barn.
Det finns inget sätt att skriva om historien.
Så jag följer med, och försöker vara närvarande, i himmel som i helvete. Det här är mitt liv. Jag lever det.
- Men jag älskar ju dig.
- Och jag älskar dig. Men ibland räcker det inte...
Vad är det för fel på:
du ELLER jag,
du MEN jag,
du PÅ jag,
du I jag,
du KANSKE jag,
du OM EN STUND, JAG MÅSTE BARA TÄNKA EFTER jag
...du, jag älskar dig, jag
- Fredrik, antingen förklarar du det här eller också går du härifrån, nu.
Hon håller fram ett brev. Ett brev som hon kanske inte har med att göra. Skrivet av en kvinna. Ett brev som utan minsta tvivel bevisar att han har, eller nyligen haft en affär. En kärleksaffär. Inkluderande passionerad sex.
Det senaste året har han upprepade gånger - hon vet inte hur många - bedyrat att hon är den enda. Att det inte finns någon annan kvinna.
Han försöker halvhjärtat förklara brevet.
- Jag vet inte vem som skrivit det där. Jag vet inte hur det har hamnat i min väska...
Det brister för henne. Han kunde ha sagt vad som helst utom just den dumlögnen. Natten slutar i kaos.
- Jag är så jäkla trött på att jag inte får ha mina grejer ifred! Han är förvandlad till monstret, honom, han som hon inte känner. Han som inte går att nå.
Han packar ihop sina saker och går.
För allra sista gången...
Min älskade.
Du har lärt mig mer än någon annan. Om svek. Men också om kärlek.
Du har gett mig mer än någon annan. Lögner. Men också kärlek.
Utan dig skulle jag inte vara den jag är idag.
Jag vill inte vara någon annan.
"Men vem ska trösta knyttet med att säga, lilla vän, vad gör man med en snäcka om man ej får visa den?"
av Tove Jansson i "Vem ska trösta Knyttet?"
Du var mitt skrutt. Den som såg mig. Den jag visade mina snäckor för, och du uppskattade dem, förstod. När du drog saknade jag dig så fruktansvärt, för att när du kom tillbaks konstatera att det inte var du. Du var inte längre intresserad.
Jag gjorde mig fin, för dig. Jag gjorde mitt hem fint, för dig. Jag försökte ha roligt, för att kunna säga till dig att jag hade roligt. Jag kunde inte lyssna på musik. Inte utan dig.
O T R O handlar inte om skuld.
Katarina är inte ett offer.
Katarina var ingen drömmare. Hon levde här och nu.
Fredrik gav henne drömmar.
Och tog dem ifrån henne.
Att leva utan drömmar är lättare när man aldrig har haft några.
...säg inte att du älskar mig
visa det istället
...säg inte att du bryr dig om mig
bry dig om mig istället
...säg inte att jag är vacker
njut min skönhet istället
...säg inte att du ska förändras
förändra dig istället
...säg inte att du vill glömma det förflutna
gör något av framtiden istället
...säg inte att du tar på dig skulden
gör dig av med den istället
...säg inte att du vill ha mig
ta mig istället
...säg inte att du älskar mig
ÄLSKA MIG ISTÄLLET
...duochjag
...fredrikochkatarina
...alltid
Hon sover. Endast i sömnen vilar hon från paniken, sorgen, den ohyggliga smärtan som håller på att driva henne till vansinne.
Hon går till jobbet, gör vad hon ska. Hämtar barn på dagis, lagar mat.
Men så fort hon får en stund då inga andra måsten finns, då sover hon. Hon sover djupt och drömlöst.
Sömnen är hennes befriare. Hon har aldrig insomningssvårigheter. Däremot är hon svårväckt.
Efter ett halvår vill hon inte sova mer. Hon vill leva.
Hon vill vakna utan smärta.
Psykologen säger att "Det är helt normalt att du reagerar som du gör med tanke på vad du varit med om."
Läkaren säger samma. Terapeuten likaså.
"Men jag vill inte. Jag vill inte gräva ner mig i sorg, jag vill inte tycka synd om mig själv, mina barn behöver mig, inte en sömngångare. Jag behöver hjälp för att ta mig ur det här."
Hon blir hemskickad med sömntabletter.

- Mina bokmärken
-
-
- mail till mig
- åretsblogg
Senaste kommentarer
- Jag skulle i a f tycka...
- Så är det. Ibland.
- det gör mig ont.. är...
- visst är det skööönt... ...
- Vad är det för fel på...
- Mitt liv ? ett kapitel ur...
- Visst får du spara dikten...
- Hej, Vad bra du skriver!...
- Jag vet inte var du befin...
- Orden talade. Lämnar...

