« skuldfrågan | Hem | Min älskade »
ensamhet
Skrivet:   8 juli kl. 00:28

 

"Men vem ska trösta knyttet med att säga, lilla vän, vad gör man med en snäcka om man ej får visa den?"  

av Tove Jansson i "Vem ska trösta Knyttet?"

Du var mitt skrutt. Den som såg mig. Den jag visade mina snäckor för, och du uppskattade dem, förstod. När du drog saknade jag dig så fruktansvärt, för att när du kom tillbaks konstatera att det inte var du. Du var inte längre intresserad.

Jag gjorde mig fin, för dig. Jag gjorde mitt hem fint, för dig. Jag försökte ha roligt, för att kunna säga till dig att jag hade roligt. Jag kunde inte lyssna på musik. Inte utan dig.

 

 

 
Kategori:   Blandat |  Permalink |  Kommentarer [5]
Kommentarer:

Jag har haft många gifta älskare , aldrig tänkt på frun men ibland har hon har ringt ? jobbig en ! Det har aldrig vart mitt problem . Det är ju deras äktenskap deras problem Hans vuxna val ,hans fru är hans problem ?jag kan inte rå för ? Tills jag insåg att det inte var kravlösa förhållande på två utan vi var tre . Den tredje sårades för att vi inte vågade utrycka verklig kärlek. Ville till varje pris behålla friheten samtidigt som vi var rädda för ensamheten. Lätt hänt att man samlar på älskare och betraktar kärleken som en spännande sport utan att ta ansvar och inse konsekvenserna ,man är så jävla feg . Din blogg påminner mig om en smärta jag betraktat på sidan om , vart delaktig i ? Känner en sådan sorg över det du är med om ! Du kunde ha vart någon av dom ? Tack för att du finns o berättar :=)

Skrivet av Det handlar om mig den 09 december, 2005 kl. 01:31 #

"...så gick det lilla Knyttet ut på stranden och fann en snäcka som var stor och vit, han satte sig försiktigt ner i sanden och tänkte,o,så skönt att jag kom hit... och Knyttet tog av skorna och han suckade och sa: hur kan det kännas sorgesamt fast allt är så bra...?"

Skrivet av fröken icke blogg den 09 december, 2005 kl. 08:58 #

Måste säga att jag tycker du skriver enormt bra och att jag beundrar att du är så stark (jo, du är det) som lägger ut allt här. Jag läser vidare.

Skrivet av Cez den 09 december, 2005 kl. 14:18 #

Om möjligt den bästa och mest poetiska barn boken. En favorit!

Skrivet av Finurliga F den 09 december, 2005 kl. 16:40 #

"Jag gjorde mig fin, för dig. Jag gjorde mitt hem fint, för dig. Jag försökte ha roligt, för att kunna säga till dig att jag hade roligt. Jag kunde inte lyssna på musik. Inte utan dig." Jag har aldrig blivit så tagen av en text som jag blev av de orden du skrev i citatet. Du berör!

Skrivet av jacob den 12 december, 2005 kl. 20:32 #

Skriv en kommentar:

Kommentarer är avstängda för detta inlägg