ontimagen
Skrivet:   1 juli kl. 10:18

fanfanfanfan

 

vadihelvetegörjagnu

magen känns som en isbit. frukansvärd ovisshet.

 

egentligen är de ju bara jag, antar jag, som drar upp saker i mitt huvud och sen går ja nästan sönder innan ja vet hur de egentligen är. inatt sov jag inte överhuvudtaget knappt, uppe och gick, låg i soffan, satt i köket, sängen, gick runt, stirrade i taket, väggen, balkongen. tänk om tänk om tänk om. snurr snurr snurr. sen skärper jag till mej och försöker sluta ögonen, men allt kommer tillbaka hela tiden, mitt huvud kan inte sluta tänka, kan inte sluta analysera allt, sönderanalysera. de går så långt att vilket svar jag än skulle få, så kommer de vara fel. för de vrider jag de, och då strömmar tårarna igen.

tänk om de faktiskt är så? tänk om tänk om...

 

men nej anne. nej. ge dej. ditt pocko. lita på orden. glöm allt som talar emot det.

 
Kategori:   Blandat Permalink
Kommentarer:

Skriv en kommentar:

Kommentarer är avstängda för detta inlägg