Jag är inne i en läsperiod. Så fort jag är hemma och får en stund över är boken framme. Jag har fått tag i en helt fantastisk bok som utspelar sig i nutid, men själva handlingen är fokuserad på vad som hände i det förflutna. Det är en oerhört mysig och lite mystisk bok. Perfekt må bra-läsning! Den heter I det förflutna och är skriven av Kate Morton. Hon har även skrivit en bok som heter Den glömda trädgården och även den var helt underbar. Det är inga tunna böcker utan ligger på 500-600 sidor. Varenda sida får mig alldeles trollbinden och jag glömmer både tid och rum när jag läser.

När jag kommit hem från jobbet efter att ha jobbat kväll så har jag direkt gått och borstat tänderna för att kunna krypa ner i sängen och läsa. Det är härligt! När jag var yngre kunde jag sitta en hel dag och läsa. Till mammas stora förtret. Det gick inte att få kontakt med mig. Och det är någ nästan samma sak nu. Men läslusten går verkligen i perioder och huruvida jag lyckas få tag på en bok med den här effekten på mig. Hur som helst så är det fantastisk skönt att kunna lämna verkligheten och kliva in i en helt annan värld där jag kan skapa personer och miljöer utifrån min fantasi. Det är som terapi för mig. Så det är med lite sorg jag inser att jag redan plöjt igenom halva den här boken på bara några få dagar. Och då har jag ändå jobbat och pysslat med annat här hemma. Väntar med andra ord redan på nästa bok från Kate Morton. Och det kommer inte bli en lätt uppgift att hitta något som mäter sig med det här. Men jag kommer försöka!

Åh vilken härlig helg jag hade hemma hos mamma och pappa! Jag känner mig verkligen full av energi! Jag gjorde verkligen inget särskilt och det var det som var så skönt. Jag gjorde det jag kände för helt enkelt. Så jag passade på att läsa en del, njuta av det fina men kalla vädret och få lite kvalitetstid med bland annat mormor som jag träffar alldeles för sällan. Brukar alltid försöka träffa henne en stund när jag är i trakterna. Hon blir alltid lika glad över mitt besök! Det känns gott i hjärtat. 

Jag var även i Skövde en sväng och träffade Marie. Vi ses alldeles för sällan trots att vi varje gång bestämmer att det måste bli oftare. Men när man bor på så olika ställen och det blir ett projekt att ses så blir det tyvärr så. Livet kommer helt enkelt emellan. Men vi får väl bli bättre på att ha lite framförhållning. Det dumma är att jag jobbar helger då och då vilket gör att möjligheterna krymper en hel del.

Alldeles för många av mina vänner åker iväg på små resor också. Och jag känner hur mitt eget behov av att få komma bort från verkligheten växer och växer för varje dag. Jag får nog ta tag i det på allvar och verkligen hitta någon att sticka iväg med.

Men nu när förkylningen äntligen har släppt sitt grepp om mig ska jag börja träna lite lätt igen. Idag promenerade jag till jobbet och det var riktigt skönt! Ska försöka göra det så ofta jag bara kan när jag börjar 12. Blir sällan av att jag tränar på förmiddagen innan jobbet. Är så mycket äldre på gymmet då som ockuperar maskiner. Okej så långt, jag kan vänta, men dom pratar ju mer än vad dom tränar. Vilket gör att jag får vänta väldigt länge... men min syster tipsade mig om en app från Nike som har massa träningsprogram som man kan göra hemma. Många av dem utan redskap. Hur bra som helst ju! Ska testa den imorgon innan mystisdag väntar.

Jag såg på Sofias änglar igår kväll. Och som vanligt så blev jag oerhört berörd av det programmet. Jag blir gråtmild av alla såna program i och för sig. Även Livet blir bättre på trean där kändisar berättar om sina liv. Hur som helst. Det jag vill komma till är att jag åter igen slogs av hur lätt det är att ta saker och ting för givna. Inte bara saker utan även människor runt omkring oss. För mig är det självklart att kunna se, höra, prata, kliva upp på egen hand om morgonen med mera. Eller att bara få sova gott på nätterna, något jag inte gjort nu när jag varit sjuk. Det är en petitess i sammanhanget, jag vet, men jag försöker komma med en poäng! Men rätt vad det är så är det ingen självklarhet längre. Som för mannen i Sofias änglar igår. En ögonblicks sekund kan förändra livet för alltid. Och helt plötsligt så är man beroende av människor runt omkring sig på ett helt annat sätt än tidigare. Man måste lära sig att leva ett helt nytt liv. Det är banne mig inte lätt. Jag kan inte veta hur det är och kommer förhoppningsvis aldrig få veta heller. Men jag är övertygad om att de flesta av oss borde bli betydligt bättre på att uppskatta de små självklara sakerna i livet. Som att vi har tak över huvudet och mat på bordet. Och sluta gnälla över småsaker som vi ändå inte kan göra så mycket åt. Och kan vi göra något åt det, varför gnälla? Gör något istället!

De flesta som känner mig vet om att min mamma har haft bröstcancer och att det var fasligt nära att hon strök med under en av operationerna när hon fick en narkoschock. Som tur är, och tacka gudarna för det, så gick det bra den gången och mamma är idag så frisk man kan bli efter att ha haft cancer. Men det fick mig att tänka till ordentligt och det fick mig att omvärdera i stort sett hela mitt liv. Jag såg allt ur ett nytt ljus och med nya ögon. Jag försöker tänka tillbaka på den händelsen när jag känner att jag börjar ta livet lite väl mycket för självklart. Det är inte självklart. Livet är förbaskat sårbart och vi går hela tiden på någon slags balanslinje mellan liv och död.

Det här är ingen moralpredikan. Bara en påminnelse till er alla därute att vi ska uppskatta vad vi har och inte fundera så mycket på vad vi inte har. Det är så lätt att missa det som verkligen betyder något då. Nu tänker jag avrunda det här inlägget med ett känt visdomsord som sammanfattar poängen med det här inlägget väldigt bra. Det talar om för oss vart vi ska lägga vårt fokus för att inte glömma bort det som är verkligt viktigt för oss. För plötsligt händer det bara.

Never take someone for granted
Hold every person close to your heart
because you might wake up one day
and realize that you've lost a diamond
while you were to busy collecting stones

Äntligen är jag uppe på fötter igen. När jag lämnat svackan åkte jag influensan istället. Började med hosta i onsdags och sen blev det bara värre och värre under torsdagen. Hade hög feber och värk i hela kroppen. Idag har jag faktiskt inte sovit något på dagen, vilket är ett härligt framsteg. Men jag är trött nu. Har hållt ett ganska lågt tempo idag ändå och har tagit det lugnt. Är hemma från jobbet imorgn med för att vara helt frisk när jag går tillbaka. Blir bara dålig igen annars. Dessutom sover jag inte som jag ska på nätterna för hostans skull. Hoppas den ger sig snart, är äckligt less på den! Jag hoppas att den här flunsan var den sista i raden av små förkylningar nu. Att det brutit ut ordentligt och att kroppen nu är rensad på virus. Jag orkar seriöst inte med en vända till!

Nästa helg åker jag hem till mamma och pappa för att följa med och bada på äventyrsbad. Blir skoj!

Nu är jag helt och hållet mig själv igen. Det var som jag trodde. Samtalet jag ringde igår var avgörande. Jag var galet nervös och orolig innan. Jag hade förberett mig på det värsta. Men det gick åt det positiva hållet. Mer kan jag verkligen inte begära i dagsläget. Det känns bra! Jag är faktiskt glad över att jag jobbade i helgen med så att jag hade något att göra. Annars hade jag gått här hemma ensam utan något att göra. Och det hade varit förödande. Så väl känner jag mig själv. Hjärnan hade gått på högvarv!

Idag har jag varit ledig. Otroligt skönt! Har inte slösat bort dagen på att inte göra något. På förmiddagen var jag och kikade på tapeter till mitt sovrum. Tror jag hittat vad jag vill ha. Har varit på ett läkarbesök och tränat med. Ska ta det lite lugnare i starten nu så jag inte bllir sjuk igen. Palla en förkylning till! Har även bokat om min klipptid på lördag till att innehålla färgning med. Ska göra slingor tror jag! Känner för en lite större förändring.

Nu får det nog vara dags att sova tror jag. Är väldigt trött ikväll.

<<Det sägs att kärlek lovar stort men håller tunt. Du kan kalla det fönuft men aldrig sunt>>

<<Och alldeles nyss fick jag lyssna till ditt skratt. Och du berätta att du saknar mig i natt, det gör jag med. Det är så tyst nerifrån gatan som det aldrig annars är. Det är som om natten här har sett allting och stilla sjunger med>>

<<Minns du var vi ville landa, för jag har glömt det gång på gång. Jag har letat efter orden, till en avlägen sång>>

<<Om jag kommer dit igen, har du en plats där jag kan vila. Ett rum där jag kan känna att jag är någonstans ifrån. Ett fönster vi kan sitta vid, och blicka ut mot ån>>

<<Som du sa det kan vara svårt att bli riktigt nöjd, det är så lätt att fantisera. Mina tankar och minnen står mig upp i halsen. Men mycket vill ha mera>>

Idag känns livet lite lättare igen. Men behovet av att komma bort finns kvar. Jag sov riktigt dåligt i natt. Det var visserligen helt väntat så är glad att jag började jobba först kl 12 idag. Innan jobbet hann jag med att träffa världens bästa en stund. Det gjorde att jag orkade ta mig över kanten. Trots det har jag gäspat mer eller mindre konstant på jobbet idag. Skönt dock att ha något annat att tänka på. Och mina kollegor förstod läget och har inte frågat en massa. Skönt det med. Alldeles snart ska jag krypa ner och sova. Klockan ringer tidigt imorgon. Men trots det ser jag fram emot morgondagen. Det väntar roliga saker på kvällen nämligen! Det behöver jag.

På söndag ska jag ringa ett samtal. Får se vart det tar vägen någonstans. Jag har verkligen ingen aning. Men för min egen skull måste jag göra det. Och hur det än går så är det faktiskt det bästa som kan hända för mig. Det är ändå skönt när det är så.

Jag tackar de som stöttat mig under dagen idag. Ni vet vilka ni är och jag är så tacksam över att ha er i mitt liv.

Jag är inte riktigt mig själv ännu. Och jag tror inte jag kommer bli det förrän efter samtalet på söndag. Men jag är inte längre den skugga av mig själv som jag jag var igår kväll och på förmiddagen idag. Det är skönt att veta att för varje svacka hittar jag tillbaka till mig själv lite snabbare än förra gången.

När jag kom hem från jobbet tog jag mig ett glas rött för att få känna att det trots jobb är helg. Nu är det snart dags att sova. Jag är trött!

Jag är trött men kan inte sova. Tankarna kommer krypandes. Känner mig ensam och övergiven. Bortglömd. Tårarna börjar rinna. Jag vet inte vart jag ska ta vägen. Jag vill bort härifrån. Ta en paus från verkligheten.

Men jag vet att det är en svacka och att jag kommer ta mig ur den. Får jag bara sova i natt är jag mig själv igen imorgon. Kanske är jag till och med lite starkare än innan. Men just nu vill jag bara kunna koppla bort tankarna och glömma allt för en stund.

Jag önskar att du vore här nu. Så jag kan somna i dina armar. Utan känslor av övergivenhet.

Jag kom hem från jobbet precis lagom till Idrottsgalans hedrande av de idrottsstjärnor som gått bort under året. Det var många stora namn och profiler. Men det kom inte en enda tår förrän bilderna på Stefan Liv kom. Det är helt otrligt att jag 5 månader senare fortfarande kan fälla tårar över en människa jag inte kände. Men det var så tragiskt. De andra var gamla eller dog av sjukdom. Helt enkelt naturliga anledningar till deras död.

Det var oerhört sorgligt men jag är oerhört glad att jag fick se det. Allra helst hade jag velat sitta i Globen och delta. Men man kan ju inte få allt.

Nu får det vara dags att krypa i säng. Börjar tidigt imorgon för första gången på nästan en vecka.

Långledig helg är verkligen helt underbart. Gjorde undan alla måsten i fredags på dagen så jag bara kunde njuta resten av helgen sen. Nu väntar en veckas jobb med många kvällar. Kommer med andra ord inte alls bly mycket vaken tid hemma och sen jobbar jag dessutom helgen. Har inte jättemycket emot att jobba helg faktiskt, är ganska lugnt då. Men jag föredrar helt klart att vara ledig!

Har umgåtts mycket med vänner i helgen. Gillas! Jag har även hunnit läsa och vila en hel del vilket också varit nödvändigt efter veckans förkylning. Nu är det bara snuva kvar så imorgon tänker jag ta ett lugnt träningspass innan jobbet för att få igång kroppen igen. Har dessutom blivit en del onyttigheter i helgen... Men inte så fasligt mycket ändå. Kunde helt klart varit värre!

Idag har handbolls-em börjat. Och med det kommer också frustrationen. Handboll är helt klart den bollsport som är roligast att titta på. Svenskarna gjorde mycket enkla missar men gjorde också två fina upphämtningar, så ett oavgjort resultat känns ändå helt ok. Även om Kim Andersson hade chans att avgöra i sista minuten men sköt i ribban. Han är nog mer bitter än jag i alla fall.

Nu ska jag ta och krypa ner i sängen för att läsa en stund innan det är dags att sova. Jobb imorgon igen!

Åh inte en förkylning igen! Men jag hade ju vart frisk i typ 4 veckor vilket tydligen är alldeles för lång tid! Vaknade med helvetet igår och är redan sjukt jävla spyless. Har jag gjort någon något såpass allvarligt att denne vill hämnas med förkylningar? I så fall tycker jag att jag har sonat det nu. Men det är bara att klistra på någon slags må bra-känsla och gå till jobbet i alla fall. Vem har råd att vara hemma för en förkylning? Inte jag i alla fall!

Och där var det slutgnällt!

Igår fick jag träffa världens finaste A igen efter en alltför lång månad borta. Kändes fint att ses igen! Så det är jag glad över. Och sen är jag glad över några andra saker med, varav en jag kan skriva om senare eller imorgon eller så.

Det är en ledig helg för min del. Planerna på att åka till Ulricehamn blev inställda lite i sista sekund och paniken växte sig lika stor som besvikelsen. Vad skulle jag göra hela helgen? Men den varade inte länge när jag insåg hur mycket det finns att göra här hemma. Det blir verkligen eftersatt nu när jag jobbar heltid och dessutom kommit igång bra med träningen. Det blir med andra ord inte mycket tid över när jag gjort det. Umgås med vännerna vill jag hinna med också, så hemmet ligger inte överst på prioritetslistan.

Jag ska med andra ord träna en del i helgen. Jobbar mycket kväll nästa vecka så då blir det svårt att hinna med det. Jag behöver dessutom baka bröd, plugga lite och allmänt plocka ordning här hemma. På sovrumsgolvet ligger en rejäl hög med kläder. Hur har den hamnat där? Jag tänkte dock ta det bara lugnt i eftermiddag och ligga på soffan med Vinterstudion på tv:n. Men det dröjde inte länge innan rastlösheten kom och jag gick och storhandlade. Nu är kylen fylld! Massor med grönsaker blev det, ska dra ner lite grann på kolhydraterna. Inte för att jag behöver gå ner i vikt utan för att det är nyttigt för mig med mer grönt! När jag ändå var igång i köket passade jag på att rensa och plocka ordning i mina köksskåp. Tog även skafferiet. Och nu får jag helt plötsligt plats med allt. Kan bero på att jag hittade mjölpåsar som gick ut får flera år sen... Skåpet längst till vänster var fyllt med massa saker jag inte visste vad jag skulle göra av. Nu har jag sorterat ut det och plockat in torrvaror där med. Så nu är det ordning!

Imorgon är det plugg, träning, dammsugning och brödbak som gäller. Förhoppningsvis får jag även en kvalitetsstund med finaste J. Sen är denna lediga helg över. 4 dagars jobb väntar och sen en 3 dagarshelg! Den ser vi fram emot!

Nu ska jag göra sista rycket i köket och sen får det vara bra för idag. Då är det dags att duscha och göra mig söt inför kvällen.

Så var det då ett nytt år. Jag hade en helt fantastiskt rolig nyår och jag kände att det verkligen var synd att jag jobbade. Det var trist att lämna festen vid halv ett för att åka hem och sova. Sov oroligt men lyckades nädå försova mig för att jag hade telefonen på ljudlös och det alarmet jag har inte hörs då. Vaknade tio minuter innan bussen skulle gå och jag hann. Men jag var inte piggelin den dagen. Det var en lång arbetsdag!

Igår hade jag en fin dag med K. Vi bakade, lagade mat och pratade en hel del träning eftersom jag precis har börjat igen. Han gav mig en del värdefulla tips. Tack för det! Jag lyckades också skära mig ganska rejält i tummen. Skulle trycka ut cirklar av bulldegen till krämbullar och hade bara cocktailglas som var lagom stort. Det gik bra till en början, men någonstans på vägen råkade jag trycka för hårt på foten och det gick sönder och jag körde tummen rakt ner i den trasiga foten. Satan vad det blödde! Blev riktigt yr i huvudet. Men nu känns det bra. Känns ganska klantigt så här i efterhand. Borde fattat att det skulle gå sönder. Det är ju glas liksom...

Var även och såg The girl with the dragon tattoo på bio. Vet inte hur jag tänkte när jag bokade biljetter till kl 21, filmen är lver 2,5 timme lång och jag skulle upp klockan 6 i morse. Jag tror inte att jag tänkte alls. Min hjärna måste ha haft semester igår!

Till helgen väntar en ledig helg. Antingen får jag besök eller så åker jag till Ulricehamn på besök. Ska i vilket fall umgås en hel helg med en vän jag inte träffat på över ett år! Så det är på tiden.

Nu får det bli mys i soffan en stund innan sängen väntar tidigt ikväll. Är trött efter ytterligare en natt på kort tid med för lite sömn.

Det har varit ett bra år. Med både upp och nergångar som vanligt. Men med hjälp av de fina vänner jag fått och återfunnit har det vart mer uppgångar! Särskilt den senare halvan av året. Med detta sagt önskar jag alla ett riktigt Gott Nytt År!

Jag firar min nyår mestadels på jobbet. Men ikväll ska jag fira med en av mina kära vänner och ett gäng till. Blir nog trevligt! Synd bara att jag ska upp så fasligt tidigt imorgon. Men på måndag är jag ledig!

Oj, jag insåg just att jag inte önskat mina läsare en God Jul. Jag gör det nu istället. Så här mitt uppe i julen. Min vecka var mer eller mindre hysterisk med massor på jobbet och mycket annat utanför jobbet. Vänner att träffa, julklappar att köpa och slå in och så vidare. Julafton blir aldrig riktigt så där lugn och harmoniska som jag föreställer den utan det går i ett med matlagning, äta mat, se på Kalle, dela ut julklappar, laga mer mat och äta ännu mer mat. Lagom till Svensson Svensson kl 21 damp jag ner i soffan hos mamma och pappa och pustade ut. Det är ju inte stressigt direkt, men inte lugnt heller.

På förmiddagen har vi varit hos min farbror och fikat. Det är pinsamt men jag minns inte när jag var där senast... De har gjort om köket och tusan vad snyggt det var! Nu vill jag hem och köpa tapeter till mitt sovrum och få ordning där med. Sen har jag ett hem fint nog för en prinsessa. I alla fall enligt mig!

Nu ska jag mysa upp i soffan med mamma och pappa och se en film innan den traditionella lutfisken ska tillagas. Senare ikväll går tåget mot Göteborg igen och imorgon väntar jobb.

Tack familj och släkt för fina julklappar och en fin julafton. Jag önskar alla en God fortsättning på julen!