Min pappa frågade mig häromdagen: - Vad ska du med en blogg till som aldrig skriver? Jag får väll erkänna att frågan är lite befogad. Jag ska försöka skärpa till mig lite, fast jag lovar inget!

Sommarn vi fick ett smakprov av förra veckan är som bortblåst, nu bara regnar det och är kallt hela tiden   

Jag tänkte få till ett positivt inlägg nu när jag äntligen skriver något men jag har PMS och alla kvinnor vet ju hur det är. Ja, det kanske alla män vet också för de har förmodligen råkat ut för en kvinna med PMS någon gång i livet!

Fast det där med PMS är inget att skämta om egentligen för jag lider av det. Jag får ångest och är både arg och fruktansvärt ledsen utan anleding. BLÄÄÄÄ säger jag bara!!!

Nu regnar det igen, fan vad positivt detta blir, ser ni att jag verkligen anstränger mig!!

Jag tänkte att jag skulle visa resultatet av förra veckans infall. Monica följde med mig och höll mig i handen. Vi pratade för att avleda smärtan och det funkade faktiskt bra. Tattueraren fick kanske skavsår i öronen men det får han stå ut med. Han skrattade åt oss till slut.  

Konturerna

Kolla på det lilla gröna lövet på vänster sida det lilla skit lövet gjorde så förbannat ont! Den ser större ut på bilden än den är i verkligheten.

Jag jobbade torsdag och fredag sen på lördag hade vi en trevlig kväll med min älskade lillasyster Muffe, Jocke och Wilma. Jag bjöd på lite mat och så blev det lite vin.

Finaste brudarna tog ett bubbelbad, sen blev det Wii hela kvällen för barnen och lite för mammorna också!

Varför blir det alltid så himla mycket precis innan skolan slutar? Jag var på föräldrasamtal om Emil förra veckan och idag har jag varit där för Linnéas räkning. Emil kämpar så bra med både svenskan och engelskan. Han har dyslexi precis som jag har. Han har klarat de internationella proven både i svenska och engelska utom just skriva delen och jag är verkligen jätte stolt över honom. Jag har inte väntat mig att läsningen skulle gå som en dans på rosor för Linnéa heller och det gör den inte. Varför var alla mina barn tvungna att ärva den dyslektiskagenen från mig för. De hade väll kunnat få det där med att läsa och skriva av deras far i stället! Vad det gäller Gustav så väntar vi fortfarande på tid till NP-enheten och detta verkar ta tid. Jag är ju glad att jag ringde till BUP redan för 3 år sen. Gustav börjar 4:an till hösten och jag hoppas han kan bli utredd i höst. Ändå funkar de ganska bra med Gustav just nu. Det är det här med fritids som är det stora problemet och ibland vill jag bara ge upp och låta honom få som han vill och vara hemma och slippa fritids men jag kan ju inte göra det heller när jag jobbar i sommar blir det för långa dagar.

Jag försöker att få tiden att räcka till men den gör verkligen inte det eller det skulle den kanske göra men efter att jag var sjuk försöker jag att prioritera annorlunda än jag gjorde innan för jag vill inte bli sjuk igen (depression) Så istället för att sitta här vid datorn när alla måsten är gjorda på kvällen så går jag helt enkelt och sover!! Vilket i sin tur för med sig att jag inte är helt medvetslös när klockan ringer och det är en fantastisk känsla att orka gå upp!

Gustav är dock alltid trött på morgonen.. stackars liten Gustav men visst är de söta!