Micke åkte i väg och fiskade och jag väntar på att Urban och Wilma ska komma och fika. Vi har redan hunnit med en tur till skogen och plockat trattkantareller

De är nog det roligaste som finns att plocka, först ser man inga man letar och letar och letar och sen hittar men en och då är det överallt!!! Fördelen med trattisarna är att det inte är så jobbiga att rensa! Jag ska göra älgfärsbiffar idag och vad kan mer passa till om inte smörstekta kantareller… eller jag äter ju inte ens svamp men barnen och Micke tycker det passar bra ihop 

Igår hade jag en lång arbetsdag jag började halv nio och var inte hemma förrän halv åtta på kvällen. Då hade Micke fixat mat och hällt upp ett glas rött åt mig. Så skönt att bara så slå sig ner och ta det lugn. Fast jag brukar vilja få av mig konsumkostymen det första jag gör när jag kommer hem och det var då jag upptäckte att jag hade både nyckeln till kaffeautomaten och jobbtelefonen med mig hem. Vore det inte bra om det satt en lapp på dörren på jobbet som påminde en om att lägga ur dessa saker?? Det är bara det att det sitter en lapp där i A3 format L Jag blir så trött på mig själv och mitt minne eller brist på minne kanske man ska säga.  Det var ju bara att sätta in sig i bilen och åka tillbaka och lämna telefon och nycklar!

Louise har bestämt sig för att hon ska konfirmera sig. I onsdags var det information för barn och föräldrar i kyrkan. Samtidigt var det föräldramöte för Linnéa. Det är inte alltid lätt att veta hur man ska prioritera. Nu valde jag att följa med Louise till kyrkan. Linnéa som gjort en teckning till mig som hon lagt på bänken som jag skulle få på föräldramötet blev förstås jätte ledsen för att jag inte gick på hennes möte. Några tårar senare bestämde vi att jag skulle komma och möta henne när hon slutade skolan nästa dag så hon fick ge mig teckningen då. Det är inte lätt att vara alla till lags precis och det är himla svårt när man skulle behöva dela på sig!

Jag har bara jobbat två dagar den här veckan och det blir ärligt talat lite långtråkigt att vara hemma när barnen är i skolan. Så den här veckan har jag promenerat och promenerat.

En av dagarna gick jag 8 km och en annan 5 km. Så i torsdags gjorde jag en bedrift bara för att se om jag klarade det!!

Jag gick en mil, det kan jag inte minnas ens när jag gjorde sist! Jag känner mig väldigt stolt över mig själv. Det tog två timmar men jag klarade det!!

Efteråt tog jag ett skumbad som jag tyckte jag gjort mig förtjänt av.. Det var en helt bedrift att ta sig ur badkaret sen när jag stelnat till. Träningsvärk lite överallt skulle man kanske kunna säga! 

Här har vi en tjej som aldrig stelnar till som aldrig kan vara still och som har fullt med myror i brallorna hela tiden!!