Jag hakar på veckans bloggtema om ålder...
Har det hänt er också att ni har stött på en gammal kompis från "förr" och tänkt att det var väldigt så gammal han/hon ser ut? Fast vi också med all säkerhet ser gamla ut i deras ögon.
Inte är jag väl gammal? Jag som dagligen umgås med de äldre på jobbet och då känner mig ung. Där kan man t.om. bli kallad tös och ibland gissar de friskt på ens ålder och sist fick jag vara 35! Det ni!
Fast samtidigt kan jag ibland studera mig lite noggrannt i spegeln och upptäcker då att de sista åren har gett sig tillkänna på olika vis. Visst har man hört talas om att det finns folk som har blivit gråhåriga över en natt. Att sorgen förändrar en människa är helt klart sant. Om detta skrev jag för snart två år sedan en dikt:
Kvinnan i min spegel
Jag ser en kvinnas ansikte i min spegel
Ett trött, slitet ansikte
med svullna ögon
Ansiktet har många rynkor
som jag inte kan minnas jag har sett innan
När jag tänker efter
har jag inte studerat kvinnan så noga
på ett par år
Det skrämmer mig att se
det där ansiktet idag
Det ser så gammalt ut,
som om det åldras tio år minst.
Det gör mig ledsen på nytt
att se den kvinnans ansikte i min spegel
Dikt © Gunilla Karlsson 071105
När jag skrev denna dikt var jag i en period i mitt liv när jag kände mig otroligt gammal och såg gammal ut. Jag slutade för ett par år att sminka mig, brydde mig inte om varken utseende eller kläder. Det kändes så totalt oväsentligt just under denna tid i livet. Sakta men säkert började jag återigen att bry mig om mig själv på olika vis. Jag började återigen att sminka mig, fixa till håret och färgar numera bort mina gråa strån med jämna mellanrum. Jag gör detta för att jag trivs med mig själv då.
Jag har sparat på ett mail som cirkulerade runt bland oss damer för ca. ett år sedan....
DET HAR FLYTTAT IN EN KÄRRING HOS MIG......
En konstig gammal kärring har flyttat in hos mej, vet inte vem hon är eller var hon kommer ifrån.
Jag har inte bjudit in henne, vet bara att en dag fanns hon där.
Hon är en listig jävel.
Hon håller sig undan för det mesta, men när jag går förbi en spegel kan jag se skymten av henne.
När jag ställer mej framför spegeln så står kärringfan där och täcker nästan hela mig, så att jag inte kan se min förtjusande spegelbild.
Jag har försökt att ropa åt henne att sluta - men hon ropar bara tillbaka.
Jag tycker det är ganska grymt.
Om hon nu tänker hänga hos mig, så tycker jag att hon kan betala någon sorts hyra, men nej.
Hittar ibland nån liten slant i en ficka eller under soffdynan, men det är bara småpotatis.
Saken är nämligen den att jag tror - även om jag inte vill göra några förhastade slutsatser - att hon stjäl av mig.
Varje gång jag har varit till bankautomaten och tagit ut pengar - så bara försvinner dom!!!
JAG kan ju inte under några omständigheter slösa bort så mycket pengar, min enda slutsats är att kärringfan stjäl.
Hon ser ut att behöva föryngringskrämer, så dit går säkert pengarna.
Men det är inte bara pengar som försvinner.
Mat har en konstig förmåga att på oroväckande sätt försvinna, speciellt såna saker som choklad, vin och annat gott.
Jag kan inte ha sånt hemma numera, hon tycks vara riktig sötrövad.
Men hon borde nog se upp - kilona kommer fort.
Tror att hon förstår problemet - säkert justerar hon min våg så att den visar för mycket när jag stiger på - och på så sätt får hon mej att tro att jag ätit allt och gått upp i vikt.
Stackars kärring, för att vara en gammal människa är hon väldigt barnslig.
Hon ändrar på mina kläder så att dom inte längre passar mej.
Sen så rotar hon även i mina papper och andra saker så att jag inte kan hitta nåt längre.
Detta är särskilt tungt - eftersom jag alltid har haft bra ordning på allt.
Hon kan till och med röra om i mina videoband, så att jag spelar över sånt jag skulle ha kvar.
Hon hittar de mest fantastiska sätt att reta mej på, texten i min post och i tidningarna suddar hon ut, så att jag knappt kan se vad som står.
TV:ns och radions ljud har hon fingrat på så jag hör bara mummel.
Trapporna har hon höjt, dammsugaren har blivit tyngre.
Hon sätter superlim på paket, burkar och flaskor bara för att jag inte ska få upp dom.
Tycker ni att hennes sätt att återgälda min gästfrihet är rättvis ???
På nätterna snarkar hon så hårt att jag vaknar - mycket störande.
Hon följer mej vart jag än går.
När jag går till en klädbutik för att prova nåt nytt - provar hon samma plagg och står framför mej i provrummet, så jag inte kan se mej i spegeln.
Det enda jag ser är hur dåligt kläderna sitter på henne.
Jag trodde inte att hon kunde hitta på nåt mer sätt att jävlas med mig på - men vad tror ni hände när jag skulle ta ett nytt passfoto?
Just som det blixtrade till ställde hon sej framför mej.
SÅ NU MÅSTE JAG HA HENNE I PASSET 10 ÅR FRAMÅT !!!
Postat i: Div. Permalink Kommentarer [9]
Hej Gunilla.
Den dikten är så fin kvinnan i min spegel.
När man gissar min ålder på jobbet så brukar det bli- nja du är väl i samma ålder som mig, hoppas att dom tänker att dom är 25 då och inte i sin verkliga ålder som är 85:)
Hoppas du har en skön dag
kram Berit
Skrivet av Berit StuhrenbergWijk den 25 maj, 2009 kl. 11:43 #
Ha ha Berit, det hade jag glömt att det kan vara på det hållet också... En gång för många år sedan gissade en man att jag var 80!!! Schysst va?
Kram Gunilla
Skrivet av Gunilla den 25 maj, 2009 kl. 11:46 #
Ja visst är det precis som du skriver. Vissa dagar har jag knappt vågat titta i speglen. Och mitt hår blev ju faktiskt grått över nästan en natt. Smink var inte heller viktigt, det var bara svart kladd i ansiktet ändå under två år.
Rumpan ramlar ner i knävecken och bysten ska vi nog inte prata om haha..
Den där "kärringen" har flyttat in till mig också.
Kram Lotta
Skrivet av Lotta den 25 maj, 2009 kl. 19:40 #
Vad fina dikter och "det har flyttat in en..." har jag själ fått tidigare. Tycker den är himla bra.Så sant som hon skriver så känner man igen sig själv i den där kvinnan. Det är tur man inte är ensam. Vi är en skara som kan skriva under på det.
Skrivet av annie den 25 maj, 2009 kl. 20:26 #
Hahaha, den var underbart, befriande skrattig om den gamla kärringen!
Ålder, ja jag har åldrats hundra år minst sen Matias dog utseendemässigt. Hade också en period då jag inte målade mig eller brydde mig nämbart, det spelade liksom ingen roll, det fanns saker som var och är viktigare i livet.
Nu mälar jag mig lite då och då, beror på humöret och jag gör det också för att jag trivs med det då när jag gör det.
Å andra sidan är man inte äldre än man gör sig!
Känner mig som 100 år ibland med den tunga ryggsäcken jag har, ibland som 25 eller nåt däremellan :-)
Du får gärna länka till mig om du vill.
Ha det bra
Kram Tuija
Skrivet av Tuija den 25 maj, 2009 kl. 20:51 #
Härligt med lite skämt och skratt om åldern...
Utseendet är inte det bästa just nu, trött och grå. Men man kan ju alltid tänka att med åldern får vi så mycket annat, visdom...?
Kramar...
Skrivet av Leena den 25 maj, 2009 kl. 22:30 #
Hej, ja tack så mkt den blev fin med hans små fossingar :) Nu kommer han att vandra med mig vart jag än går och inte bara i minnena och i hjärtat.
Blir jag senil så kommer hans namn och fotar sitta på min kropp ändå...
Massa kramar
Skrivet av Madeleine den 25 maj, 2009 kl. 22:45 #
Härligt att läsa...härliga texter
Kram från "mitt i skogen"
Skrivet av Cecilia Hed Malmström den 26 maj, 2009 kl. 18:43 #
Vilket härligt inlägg! Inte fasen är vi gamla - det är helt omöjligt. Jag tycker bara att man gått in i en ny spännande fas i livet. För mig började den med min utbrändhet - efter det är allt bara bättre och roligare. Nu kan jag börja tänka på mig själv mer - smink har jag nog inte använt på 15 år... hanns inte med när alla barnen kom! Nu blir det bara till festliga tillfällen. Men håret vill jag ha fint utan gråa hår! KRAMAR
Skrivet av Eva-Marie den 29 maj, 2009 kl. 11:07 #