(bild: hälsporre.com)
Jag har ont i hälen, sådär ont så jag har lust att skrika rätt ut emellanåt... men det gör jag ju inte för superkvinnor skriker inte, de hinkar i sig whisky istället. *hick* Näää... Den är såklart den finska sisun som gör att jag inte skriker utan haltar stolt fram utan att gnälla (förutom här dårå ;)). Som tur är så har jag ont i hälen i samma fot som jag har opererat och har/hade (?) ont i när jag var och röntgade för en månad sen. Så det braiga med det är att om allt ont skulle komma på en gång så har jag fortfarande en frisk fot att slääääpa mig fram med?
Nu är iaf det andra (första) ontet bättre (för att jag låg i influensa i två veckor och inte tränade på tre?), men så kom plötsligt hälontet. Att dansa afrodans med hälont är inte att rekommendera, jag testade idag, men känner jag mig själv rätt så kommer jag fortsätta med det ändå. :P
Det ligger ju inte långt bort att misstänka hälsporre - mamma har haft det och pappa har det. Jag ska undersöka, jag kanske kommer från en lång rad hälsporrar? Kunde jag inte få komma från en lång rad täta ögonfransar och höga kindben istället? *pout* Ja, ja... jag tassar på tå och strechar vadmuskeln (det senare ska visst hjälpa om det nu är hälsporre - googlade jag mig till) och hoppas på att det går över.
Allt går över...
*vinkevink*
Postat i: Mitt tjôt... Permalink Kommentarer [1]
Hoppas det blir bättre! Snabbt! Och att det räcker med stretchning.
Skrivet av Tessan (Alvas mamma) den 09 november, 2009 kl. 22:14 #