JoJo-kortet var tankat. Danska kronor var inväxlade. Med ryggsäcken påtagen och ölbacken medburen, anlände jag till järnvägsstationen där M väntade på mig. Vi tog som planerat 10:04-tåget till Helsingborg och färjan över Öresund till Helsingör.
Jag ringde från perrongen till John F Kennedy Jazz Lounge på Café Köbenhavn i Hilleröd och bokade bord till oss.
Vädret var bättre än utlovat, vilket gjorde det hela lättare när jag konkade upp ölbacken till IT-vinhandel. Där, i entrédörren stod två damer och tog emot oss. Den ena meddelade att jag fick panta backen på baksidan i automaten och den andra delade ut handskrivna listor med vin- och spritsorter för vilka jämförpriser i både SEK och DKK var utsatta. Det var nästan rörande vilken omsorg de visade oss och några andra fåtaliga kunder. Tiderna har blivit hårda för danska köpmän som är beroende av svenskarna. Jag och M bidrog i alla fall med några inköp och har nu "julajärnet" inhandlat.
11:48 rullade lokaltåget mot Hilleröd. M hade med tålamod och funderande listat ut hur biljettklippen skulle vara mm. De olika biljettsystemen för kollektivtrafiken kunde vara en fråga för EU att sätta tänderna i, men innan dess borde vi ju ha Euron. F-n vad det stör mig att ha olika valutor, grannländerna emellan!
Vår rekogniseringstur till den vackert belägna staden vid Slotssö med Fredriksborg slott i fonden i somras, gjorde nytta när vi lätt tog oss ner till torget och jazzloungen. Vi mötte Jesper Albrechtsson i ytterdörren. Han var på väg ut för att ta ett bloss.
- Tjena Jesper! Läget?
- Bara bra, tack. Ni kommer väl och lyssnar?
- Klart att vi gör. Vi har ju åkt hit för er skull!
- Jag menar väl det! (skratt).
Olof Skoog tenorsax, Jesper Albrechtsson trumpet och Niklas Karlsson trombone.
Vi fick de bästa platserna vid ett bord rakt framför scenen. Ett annat par gjorde oss sällskap efter en stund. Det var nog deras bord som vi fått egentligen. Vi skrattade åt efternamnens likhet och vi kom i "gott samsprog". Jag beställde jazztallrik till mig och M och varsin julöl. Vi hann nästan äta den innan Second Line Jazzband från Göteborg satte igång att spela.
De är våra absoluta favoriter i den genren. Samspelta, säkra och fulla av små upptåg och spex i största allmänhet, vilket skapar en mycket god stämning i auditoriet. Jag vet inte om jag hört dem bättre än så här. Speciellt för dagen var deras tolkning av Bob Dylans "Don't think twice, it's all right" med Olof Skoog som leadsinger. Mycket bra! Jag fick tillfälle att berätta vad jag tyckte för Niklas i en av pauserna. Vi njöt av fulla muggar (läs ölglas 
).
Hemresan gick smidigt även om den tog c:a 2 tim inkl. väntetid. Det hade börjat droppa från den mörka himlen, då jag hastade hem och vaskade av mig samt bytte skjorta. När jag anlände till M:s place, var redan kastrullerna på spisen och förrätten framdukad. På kylning låg en flaska Jean Wach, Riesling Moenchberg 2007, Alsace Grand Cru och väntade.
Vilken middag det blev! Huvudrätten på gös från Ringsjön med pressad potatis, morötter och palsternacka passade alldeles utmärkt till det krispigt fräscha vinet och vi kunde salutera den lyckade novemberlördagen.
Jag kunde inte låta bli att förundras över att vårt lilla äventyr till annat land endast kostade SEK 450:-/person, exklusive julajärnet förstås och middagen på kvällen. Ibland kan man åstadkomma lyxkant på tillvaron utan att det skall "kosta skjortan", bara man anstränger sig lite.
Blir det inte 13 rätt på tipspromenaden idag, så skall jag äta upp min...
...nä, jag skall nog inte äta så mycket.
Vågens siffror var inte roliga i morse - bloglovers!
För övrigt anser jag att det är hög tid att ta hem våra töser och pågar från Afghanistan, säga "hej då" till NATO och skapa en gemensam EU-försvarspakt som upprätthåller goda relationer till "fiendens fiende", Ryssland, så att vi kan stå emot den kommande invasionen från de islamitiska länderna.
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [0]